Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Huset mitt i byn som gör samhället levande

/

I 65 år har det stått där det står nu – Iggesunds Folkets hus, medan samhället runtomkring har förändrats. Fortfarande är det en samlingsplats för många.
– Men det skulle inte fungera utan ideella krafter, säger Kent Kanon, som sitter med i styrelsen.

Annons

Vi träffas en måndagmorgon i Iggesund. Det är oväntat livligt utanför Folkets hus, eftersom ett gäng gymnasieungdomar väntar på sin buss. Men när bussen har gått lägger sig lugnet. Skolbarnen tvärs över vägen har gått in på sina lektioner, och pendlingstimmen är över. Och alldeles nära ligger det Coop som snart stänger igen butiken för gott. På andra sidan gamla E4 håller den en gång så välbesökta vägrestaurangen Fyrklövern på att monteras ner.

– Jag känner för det här huset, säger Åsa Nilsson, som är ordförande i Folkets hus styrelse och som har varit med där i många år.

– Det vore förödande om det här blev ett sådant hus man stängde och låste. Folkets hus behövs för bygden, det är viktigt på små orter, säger hon.

Folkets hus i dess nuvarande form byggdes 1950, och det sas då att det var Sveriges modernaste. Men det första Folkets hus någonsin i Iggesund byggdes 1926, som en samlingslokal för fackanslutna, med ekonomiskt stöd från Iggesunds bruk.

På den tiden och ett bra tag framåt var det mycket liv och rörelse i lokalerna, på ett annat vis än i dag, med ett stort antal anställda. Både bruket och ortens föreningar förlade sina möten här.

– Men nuförtiden har nästan alla egna lokaler. Det är synd. Vi har väldigt fina lokaler här, som är välutrustade rent tekniskt sett.

Numera är man två anställda – en chef och en vaktmästare. Resten av arbetet sköts ideellt, eller av timanställda.

Att få folk, särskilt i de yngre generationerna, att ställa upp ideellt, är inte lika lätt nuförtiden som det var förr, menar Kent Kanon.

– Men vi har fortfarande eldsjälar. Och ett rikt utbud, säger Kent Kanon.

Här anordnas pubaftnar några kvällar varje år, vanlig bio och Bio Kontrast (som en gång i veckan visar filmer ur den smalare genren), knattebio och så klart Iggesundsrevyn, som vartannat år är det som drar allra mest folk. Det ordnas också julmarknader och välgörenhetsgalor i huset.

– Bara en sådan sak som att vi kan visa direktsänd opera! Det är visserligen inget vi går runt på, det går nog på plus minus noll, men det är en service till medborgarna. Vi vill kunna ha ett sådant utbud här, säger Åsa Nilsson.

För omkring tre år sedan, när digitaliseringen av biograferna blev alltmer utbredd, hade inte BIo Kontrast i Forsa råd att utrusta sin biograf. Lösningen blev att Bio Kontrast flyttade till Iggesund. Varje termin visar man 14–15 filmer, alltid med fika efteråt.

– Det är en fantastisk biosalong här, med sköna fåtöljer, och bra ljud och bild, säger Åsa Nilsson.

Carl-Axel Skoglund och Laila Skoglund, som bor i Forsa, har varit engagerade i Bio Kontrast sedan åttiotalet.

– Det blev ett jättelyft när vi flyttade. Vi hade sedan förr en otroligt trogen stammispublik, och till viss del har de följt med hit från Forsa och fortsätter gå på våra föreställningar, säger Laila Skoglund.

Det genomsnittliga antalet biobesökare i Forsa var omkring 46 personer per filmkväll, nu ligger det på omkring 66 personer.

Efter bion är det alltid fika – och fler och fler stannar kvar för att ta del av det.

– Det har blivit en viktig mötesplats, säger Carl-Axel Skoglund.

Men trots det rika utbudet och de eldsjälar som ställer upp, är det ändå hela tiden en balansgång.

– Det ekonomiska läget är tufft. Det är lite kniven på strupen, säger Åsa.

– Vi ligger egentligen lite för nära Hudik. Hade det varit någon mil till dit, hade Iggesundsborna nog varit ännu mer benägna att göra saker här på orten, säger Kent Kanon.

För Kent är det ingen belastning att ställa upp ideellt.

– Jag tycker om föreningslivet. Man kan välja lite vad man vill göra. Och jag vill vara med och jobba för att vi ska ha kvar Folkets hus.

Tidigare fanns en ungdomsgård i Folkets hus, men den flyttade för ett par år sedan till hälsocentralens lokaler.

– Det är lite synd. Vi önskar att vi hade mer samarbete med skolan. När ungdomsgården höll till här var det som att barnen skolades in i den här byggnaden. Det gav nytt liv, säger Åsa Nilsson.

Iggesundsrevyn har sina föreställningar vartannat år och det är förstås en viktig del av Folkets hus.

– Vi har revyn att tacka för mycket. Då kommer tusentals besökare utifrån i bussar, säger Åsa Nilsson.

– Vi ger inte upp. Vi kan inte bli färre anställda här nu. Då skulle det inte gå. Vi fortsätter jobba för att ha huset kvar. Det här är som hjärtat i Iggesund. Försvinner Folkets hus, då dör en del av Iggesund, säger Kent Kanon.

Mer läsning

Annons