Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Från domare till tränare – nu är han tillbaka på cupen efter 34 år

/
  • Per Runesson med 8 av de 14 spelare som ingår i Brommapojkarnas F10-lag. Från vänster Jessica Bianchi, Amanda Mesfun, Anna Runesson, Namira Abdalla, Hanna Johansson, Mira Spångare, Isabelle Samuelsson. Framför ligger Juni Granqvist.
  • Strands P16-lag, någon gång från tidigt 80-tal. Per Runesson är tredje från höger i bakre raden.

Per Runesson var med i den allra första Hudik Cup 1979, när det bara var åtta deltagande lag. 1982 var han med som domare. Men sen dess har han varken deltagit eller tittat på. I år kommer han dock till cupen med Brommapojkarnas F10-lag, som han är tränare för. Och det är en förändrad cup sen 1982 då han var med sist – i år är antalen anmälda lag 265 stycken.
– Det ska bli fantastiskt roligt, säger Per Runesson.

Annons

Per Runesson växte upp i Hudiksvall och började tidigt spela fotboll.

– Jag bodde granne med Ragnar Sundberg, och blev lite "medlurad" att börja med både friidrott, fotboll och ishockey. Dessutom var min pappa gammal Strand-spelare. Jag spelade fotboll i Strand fram tills jag var nitton ungefär, sen valde jag hockeyn. Man kan säga att jag i princip bodde på Glysis, året om. Det var fotboll på sommaren och hockey på vintern. När jag var omkring tjugo flyttade jag till Stockholm och sen var det hockey som gällde. Se flyttade jag upp och ner mellan Stockholm och Hudiksvall i några omgångar, men sedan 1996 bor jag i Stockholm.

När Pers dotter Anna, 10 år, för tre år sen började spela fotboll i Brommapojkarna blev det helt enkelt så att Per Runesson blev tränare för laget.

– Det är fantastiskt roligt! Jag har varit spelande tränare när jag har spelat hockey, vilket jag fortfarande spelar, i ett veteranlag två gånger i veckan. Men det har alltid varit män, seniorer, som jag har tränat och spelat med. Därför var det helt nytt för mig med småtjejerna. Det är en upplevelse i sig, vad som helst kan hända.

Och nu ska du och ditt F10-lag upp till Hudik Cup. Vad har laget för förväntningar?

– Det är första gången vi åker iväg lite längre, ingen av dem har varit iväg på en cup där man sover över. De ser fram emot det jättemycket. Tanken är att vi åker upp på torsdagen. Det blir elva spelare och två tränare. Bara att komma iväg blir ett äventyr, och det ska bli jättekul att få följa dem på matcherna och se hur det går. En del föräldrar kommer upp på fredag kväll, till de första matcherna.

Hur tycker du att Hudik Cup är i dag, jämfört med när du själv deltog som spelare?

– Det har ju varit en fantastisk utveckling. Helt grymt! Vi hade nyligen möte med ungdomssektionen i Brommapojkarna och då berättade jag att vi ska iväg på Hudik Cup, många har varit där genom åren och har minnen därifrån. Det uttrycktes från flera håll att cupen var riktigt bra och proffsigt arrangerad, en av de bättre man varit med på. Det är superkul att höra. Det är en välkänd cup.

Vad tycker du som utflyttad att Hudik Cup betyder för Hudik? Och för fotbollen?

– Jag har varit dålig på att hinna vara i Hudik på sommartid, så jag har faktiskt inte varit på cupen sen 1982. Men det är beundransvärt att det växer så mycket, och att Strand kan arrangera det så bra. Jag tror inte folk förstår hur mycket logistik det är kring cupen. Det är 265 lag, allt ska funka, det ska serveras massa mat och det ska finnas domare och väldigt många funktionärer. Det måste betyda mycket för Strands självkänsla, att ordna det här, och att det växer för varje år. Det känns viktigt att Hudiksvall tar vara på den här cupen.

Mer läsning

Annons