Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fotgängare dyrare än väghållningen

Sjukvårdskostnaderna för fotgängare som skadat sig efter att ha ramlat på isiga och snöiga trottoarer är betydligt högre än snöröjningskostnaderna.

Annons

För varje hundralapp som går till snöröjning läggs minst 400 kronor på vård av människor som halkat och gjort sig illa på snöiga och isiga trottoarer. Det visar ny forskning från Statens väg- och transportforskningsinstitut, STI.

I verkligheten är skillnaderna ännu större, eftersom snöröjningskostnaderna som kommunerna redovisat gäller den totala väghållningen, och inte specifikt trottoarer. Dessutom kan man utgå från att skadorna i verkligheten kostar ännu mer, eftersom inte alla som skadar sig söker vård hos sjukhusen.

I Hudiksvall kostade snöröjningen under det extremt snörika året 2010 16,7 miljoner kronor. Året därpå var också ovanligt snörikt och då kostade röjningen Hudiksvalls kommun drygt 14 miljoner kronor. Ett normalår landar prislappen på någonstans runt nio miljoner, uppskattar Roland Olsson, gatuchef i Hudiksvall. På tekniska förvaltningen har man ingen aning om hur mycket det är i förhållande till vad vården för halkolyckor kräver i kommunen.

- Vi får ju inte reda på de fall som gäller på våra marker, annat än om de tycker att det är vi som har misskött oss och det dyker upp som ett försäkringsfall. Men jag skulle gissa på att det händer i snitt 4 gånger per år. Vi har två sådana fall hittills i januari.

Roland Olsson tycker att kommunen tar sitt ansvar så långt det går.

- Sandning och snöröjning av gång- och cykelvägar går alltid före småvägar och vi som jobbar med det här är övertygade om att vi lagt oss på en kvalitet som är över medel.

Huruvida kommuninvånarna är nöjda eller inte, kan man bara gissa sig till, menar Roland Olsson.

- Det enda sätt vi kan mäta det på är på antalet klagomål till vår kundtjänst. Men vi reagerar direkt när de tar kontakt med oss om någon väg som är hal eller snöig, då skickar vi närmaste maskin.

Under 2010 gällde en ovanligt stor del av klagomålen till tekniska just snöröjning, men Olsson tror det har sin förklaring.

- Ett normalår får vi 170 mm snö i smält form, 2010 var siffran 328. Inte sedan 60-talet har vi haft så mycket snö. Så inte konstigt att det kom klagomål, men det gällde nog snön och inte halka.

Mer läsning

Annons