Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyttbestyr i sommarbrådskan

/
  • Fem kubik rymmer tanken, och full lär den kanske aldrig bli mellan tömningarna. Just nu har Kristina Löfgren och maken Erik 50 mjölkande kor i sin nya ladugård.
  • Erik Löfgren är 29 år och heltidsbonde. Han har övertagit familjejordbruket, och de senaste veckorna har han flyttat över djuren till nya lokaler.
  • Att vänja korna vid mjölkningsrobot har inte skett friktionsfritt, men nu har de börjat förstå finessen med en ständigt närvarande mjölkare.
  • Ladugården är byggd för lösdrift. Korna väljer sig en båsplats när de vill ha lite enskildhet, och någonting att mumsa på.
  • Mat och gott sällskap, och alldeles nya lokaler. Livet som mjölkko kan vara rätt så trivsamt.
  • Kalvarna får också vänja sig vid ny teknik, en konstgjord spene i stället för mammas. Mjölken i kalvamman är uppvärmd till rätt temperatur.
  • Alla uppgifter om de enskilda korna avspeglas på dataskärmen. Här kan man till exempel se hur lång tid det går mellan mjölkningarna.
  • Först tvättar den, sedan mjölkar den. Den lämnar aldrig ladugården, och blir aldrig trött. När korna väl vant sig vid roboten, är den en trofast hjälpreda när juvret är fullt.

Det är bråda dagar hemma på gården, hos Kristina och Erik Löfstrand i Delsbo. Den nya ladugården är klar. Flyttbestyren har pågått en tid, och pågår delvis än. Korna ska bo in sig och bli hemmastadda i de nya lokalerna. Och vänja sig vid modern teknik.

Annons

– Det är kor som har stått uppbundna förr, och nu är det hundra procent lösdrift. De kan gå och mjölka sig när som helst under dygnet, men det är svårt för dem att lära sig gå i robot. Vi har fått gå och fösa varenda ko, flera hundra gånger, tills de har fattat vad det är frågan om. Familjen och vännerna, alla har varit engagerade i att fösa korna, berättar Kristina Löfstrand.

När sammanhanget var klart, blev det plötsligt intressant att gå en extra mjölkningsrunda: fodergivan som serveras kan locka den motvilligaste in i mjölkningsslussen. Det kan bli många rundor på en dag, för att pröva lyckan. Men roboten låter sig inte luras i längden, blir det för korta intervaller blir kossan resolut utföst. Det är värre om mjölkningsintervallerna blir för långa. Korna är datorövervakade dygnet om, och om någon låter bli att mjölka sig, syns det genast på monitorn.

– Just nu har vi 50 kor som mjölkar, men vi behöver fler. Vi har 18 kvigor som ska kalva före jul, och vi hoppas att det blir kvigkalvar så att vi får rekryteringsdjur. Men det räcker inte, vi behöver köpa fler kor också. Vi skulle nog behöva komma över ett 30-tal till, säger Kristina Löfstrand.

Några kalvar är redan hemmastadda i ladugården. De första tre dygnen får de gå med sin mamma, sedan ersätts kon med en "kalvamma", en konstgjord spene som erbjuder tempererad mjölk till de små. De får alltså också lära om, och ska så småningom bli chipmärkta, och avlästa.

Makarna Löfstrand ligger i startgroparna för att gå över till ekologisk mjölkproduktion. När flyttstressen är överstökad och allt har fallit på plats, blir det de ekologiska detaljerna som ska granskas. Foderpriserna är höga, priset på mjölk har sjunkit dramatiskt.

– Sänkningen av mjölkpriset innebär 600 000 kronor mindre per år, för oss. Så det blev en tuffare tid att bygga, än vi hade förväntat oss. Många små gårdar har blivit utslagna, och många har det väldigt svårt, säger Kristina Löfstrand.

Men hur som helst, nu har alla korna flyttat in. De sista för bara en vecka sedan. De lunkar omkring, och väljer sig ett bås där det finns mycket ensilage på foderbordet. Där står de, tankfullt mumsande, och vänjer sig dag för dag vid det nya, fria livet där klockslag inte längre spelar någon roll.

Mer läsning

Annons