Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyktingmottagandet är helt finansierat av statsbidrag

/

Ett minskat flyktingmottagande ger inte mer pengar till skola, vård eller omsorg.

Påståendet är taget ur luften, enligt verksamhetschefen.

– Gör vi det får vi bara mindre pengar från staten, säger Mats Runefelt, vid invandrarkontoret.

Annons

Integrations- och invandrarfrågor har stått i fokus i årets val. Kritikerna anser att invandringen till Sverige innebär ekonomiska bekymmer, både för staten och för de enskilda kommunerna. Men enligt Hudiksvalls kommuns verksamhetschef på invandrarkontoret stämmer det inte.

– Tar vi emot färre flyktingar minskar statsbidraget, det är en nollbudget. Det enda som händer om vi minskar mottagandet är att det blir större kostnader i andra delar av samhället, säger Mats Runefelt.

Enligt honom finansieras flyktingmottagandet av statsbidrag, vilket ska säkerställa att det inte blir några kostnader för enskilda kommuner.

För 2009 tilldelades Hudiksvalls kommun 13,5 miljoner kronor för flyktingarbetet. Motsvarande bidrag för 2010 är 11,5 miljoner kronor. Denna summa täcker lön till fyra tjänstemän, lokalhyror för enhetens kontor samt utbildning och introduktionsersättning till flyktingar (motsvarande socialbidrag). Bidraget som de får ska täcka alla kostnader – bostadshyra, mat, kläder, mediciner och nöjen.

– Budgeten och verksamheten anpassas till antalet flyktingar vi tar emot. Det blir varken över- eller underskott i budgeten.

Under 2010 ska Hudiksvalls kommun ta emot 70 flyktingar, detta är tio personer färre än tidigare. Utöver det tillkommer tio ensamkommande barn. Antalet nyanlända flyktingar per år utgör därmed 0,2 procent av kommunens befolkning.

Invandrarkontorets uppdrag är att se till att flyktingarna får eget boende, vård, omsorg och skola. Målet är att inom två år hitta arbete till dem och göra dem ekonomiskt självständiga. Dessutom hjälper de till med alla frågor som kan tänkas komma upp för en nyanländ person i ett nytt land.

– Från och med i december kommer ansvarsfördelningen att göras om. Då kommer vi att möta upp dem och se till att de får hjälp, medan Arbetsförmedlingen ska se till att de kommer ut på arbetsmarknaden, säger Mats Runefelt.

Enligt honom fruktar en del kommuner att den nya ansvarfördelningen riskerar att spräcka nollbudgetarna. Därför har en del kommuner aviserat ett minskat mottagande av flyktingar, berättar han.

Flyktingenheten hjälper varje år 150-200 personer. Enligt Mats Runefelt ägnas en stor del av tiden åt att lära dem om den svenska kulturen.

– Alla flyktingar som jag har träffat vill göra rätt för sig och bidra till samhället. Och de hedrar den svenska kulturen mer än vad jag gör. Som svensk kan man ibland ta den för givet.

I Hudiksvall finns flyktingar från Eritrea, Somalia, Irak, Sri Lanka, gamla Sovjet och Burma. Många har flytt svåra förhållanden i hemlandet.

– Ett exempel är en ung person som suttit fängslad i tre år, i ett fängelse där belysningen var påslagen dygnet runt, säger Mats Runefelt.

De anställdas arbete handlar mycket om medmänsklighet, att de tar sig tid att lyssna på de nyanlända personernas berättelser – om de vill berätta.

– Men vi ska inte agera psykologer, det har vi inte utbildning för. Men vill de prata så finns vi där för dem.

Hur flyktingmottagandet i Hudiksvalls kommun kommer att se ut 2011 är inte färdigställt. Invandrarkontoret väntar på beslutet och i början av november beräknas allt att vara klart. Det som är säkert är att många flyktingar väntar på att bli utplacerade till kommunerna.

– De kommer från vidriga villkor och vi kan hjälpa dem att börja om. Jag är stolt över att kunna hjälpa en person till ett bättre liv, säger Mats Runefelt.

Mer läsning

Annons