Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Filmaren Erik Strömdahl summerar sitt liv i ny bok

/
  • Erik Strömdahl fick tid att skriva sin självbiografi när han låg på hjärtintensiven på Hudiksvalls sjukhus. Det blev en bok på över 400 sidor med mängder av bilder, från barndomen och framåt.
  • Brända stickor är utgiven av egna bolaget ESFilm.

På söndag släpper dokumentärfilmaren Erik Strömdahl, Glombo, sin stora självbiografiska bok "Brända stickor" på Tingshuset i Delsbo.

Annons

Ett liv kan inte sammanfattas så lätt. Men det är många som känner sig kallade och de allra flesta är män. Just nu ligger en liten hög med sådana självbiografier över karriärer och privata minnen på mitt skrivbord.

LÄS MER: Dessa karismatiska män...

En av de intressantare är dokumentärfilmaren Erik Strömdahls tjocka egenutgivna bok Brända stickor. Kanske speciellt eftersom den innehåller en mängd svartvita bilder – ända från den egna barndomen till nyaste lilla barnbarnet – hela 70 år. För hans del började skrivandet häromåret när han låg på hjärtintensiven svårt sjuk. Minnena fjärmade honom från plågorna.

LÄS MER: Dokumentärfilmare som trivs i Hälsingland

Man kan fundera lite över vem som ska läsa alla dessa detaljerade beskrivningar över barndomens bus, ungdomens kärlekshistorier, Konstfackutbildning, filmprojekt, vänskapsband, resor och sjukdomar. Självklart den närmaste familjen, alla dokument fogas ju samman i släktens historia. Generationskamraterna, som följts åt och nu kan jämföra minnena vill naturligtvis också läsa. Och många som korsat Erik Strömdahls vägar under de 70 åren.

Men till skillnad från till exempel författaren Karl Ove Knausgård, som utifrån sina detaljminnen från barndomen lyckades skapa en litterär livsväv som gick utanför individen, är "Brända stickor" en mer privat historia med personliga minnen redovisade så detaljrikt och sanningsenligt som möjligt.

Detta hindrar dock inte att det finns spännande spår att följa. För allt hade ju kunnat sluta med katastrof om lille Erik, som växte upp på Johannes brandstation i Stockholm där pappa var brandingenjör, lyckats med något av alla sina små pyromandåd.

Fotointresset märks genom hela boken. Den första kameran (med "hjärnminne") tillverkade han i kork som femåring. Trots examen som inredningsarkitekt är det dokumentärfilmandet som engagerat honom mest. Filmografin i slutet av boken listar drygt 25 filmer. Många av dem porträtterar människor i utkanten, de udda, med egna idéer som inte riktigt passar in i det regelstyrda svenska samhället.

I 15 år har han och sambon Eva Ljungdahl nu bott i huset i Glombo i Bobygden i Hälsingland. Och här har flera av hans filmer kommit till.

LÄS MER: Längre film om Klint-Olle

En av dem han skildrat, tillsammans med Åsa M Eriksson, är Klint-Olle. Den kontroversielle bonden och musikern från Delsbo, som retade myndigheterna genom sitt egensinniga sätt att sköta om sina djur. Den filmen orsakade också en konflikt med dokumentärredaktionen på SVT som krävde att få klippa om den efter egen bedömning innan den kunde visas. Andra filmer han gjort i Hälsingland är "Balladen om en dansbana", (i Ragvaldsnäs, tillsammans med Hélène Aastrup Samuels), och 2013, "En lögnares resa", om företagaren Björn Lundén i Näsviken.

Mer läsning

Annons