Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De vill hjälpa tiggande EU-migranter att återvända hem till ett bättre liv - "Vi måste tänka långsiktigt"

Organisationen Hjälp till liv vill hjälpa EU-migranter på plats i Hudiksvall att åka hem. Genom ett fadderprojekt hoppas man kunna förbättra livskvalitén för flera familjer i bland annat Rumänien.

Annons

Läs mer: Tuff vinter för EU-migranter när hjälpinsatser saknas: "Det handlar om prioriteringar"

Det var i december 2015 som barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regner tillsammans med nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare Martin Valfridsson tydliggjorde sitt budskap. "Skänk hellre till hjälporganisationer än direkt till de som tigger i Sverige", skrev de i en debattartikel. Regeringens arbete tog delvis en tydlig riktning - antalet utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige ska minska. Reformförslagen som presenterades i DN Debatt möttes både med ris och ros, och frågan har engagerat många.

Nu vill den lokala organisationen Hjälp till liv hjälpa de EU-migranter som tillfälligt vistas i Hudiksvall att återvända till sina respektive hemländer. Flera kommer från Rumänien, ett land där många romer utsätts för systematiskt förtryck. Det berättar Anna-Lena Gustavsson som jobbar på biståndscentret.

– Anledningen till att många väljer att komma till Sverige för att tigga är helt enkelt för att de inte ser någon annan utväg. Mycket handlar om diskriminering. Många har svårt att få jobb, bostadsförhållandena är tuffa och de biståndspengar som gått till Rumänien används sällan till sitt syfte av många anledningar. Man får inget stöd av samhället, säger hon.

Fadderskapsprogrammet har egentligen funnits sedan början av 2000-talet, men nu tas extra krafttag för att arbeta långsiktigt.

– Vi menar inte att man ska sluta ge i muggarna, de är ju hungriga när de sitter här. Men långsiktigt måste man se att vi måste bygga upp något där hemma där de kan språket, säger Allan Widarsson.

Läs även: Situationen för romer uppmärksammades på Förintelsens minnesdag

Han liksom Anna-Lena Gustavsson har varit engagerade i hjälporganisationen i många år. Skylten bakom den pryds av en bild på en flicka iklädd rosa tröja. Hon var den första som skulle få hjälp via faddersystemet. Idag är hon vuxen, och lever ett normalt liv.

– Hon har kunnat gå i skolan, har det relativt bra nu och har dessutom möjlighet att få jobb, säger Allan Widarsson.

Fadderskapet går konkret ut på att varje utsatt familj som ingår i projektet ges en månadskassa på 2000 kronor, finansierat av olika givare. 200 kronor är grundbeloppet för de som väljer att bli fadder, men varje person får välja om man vill betala mer eller mindre. För att säkra att pengarna går till sitt rätta ändamål har Hjälp till liv personal på plats.

– De finns också där som extra stöd till familjerna. Sedan ställer vi motkrav. Barnen ska gå få i skolan, och vi kräver även att man gör vad man kan för att självförsörja sig. Man får inte heller vara alkoholiserad, säger Allan Widarsson.

1991 gjorde han sin första resa till Rumänien.

– Har man sett behovet och nöden där nere är man såld. Då blir man kvar i engagemanget, säger han.

Hjälp till liv har också i en gemensam skrivelse till Hudiksvalls kommun önskat ett till härbärge till de EU-migranter som vistas i staden. Men det hela får inte bli stationärt, menar Anna-Lena Gustavsson.

– Vi måste jobba för att de ska få de bättre, och då gäller det att tänka längre. Det viktiga i det här är att kommunen förstår att det här är här för att stanna, fattigdom går inte över om varje person ligger på soffan och väntar på att andra ska hjälpa till, säger hon.

Läs även: Startar natthärbärge för EU-migranter

Läs även: Vad säger historieböckerna om oss om 71 år?

Äntligen! Nu finns Helahälsingland som app. Ladda ner här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

Mer läsning