Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brister inom smittskyddet

/

Influensan gav bra träning.

Annons

Beredskapen för att ta hand om patienter med smittsamma sjukdomar är inte den bästa på landets akutmottagningar. Den bilden framträder i en rapport från Socialstyrelsen, och den bekräftas i viss mån i Gävleborg, på akutmottagningarna i Hudiksvall och Gävle.

Var tionde akutmottagning har ingen möjlighet att isolera patienter som misstänks ha någon smittsam sjukdom, vart fjärde infektionsrum saknar egen toalett, vissa mottagningar har inte ens enkelrum att erbjuda smittbärande patienter, och det finns brister i städrutinerna.

Vinterkräksjuka patienter i Hudiksvall förs via en separat ingång till ett särskilt rum. Patienter med kända infektioner av resistenta bakterier isoleras också vid akut sjukdom, men akuten kan inte tillhandahålla separata toalettutrymmen. Ofta löser man problemet med toastol eller bäcken på rummet.

– Vår personal har också regelbunden utbildning i vårdhygien. Jag tycker att man kan känna sig trygg, säger Birgitta Lönnberg, hygienssjuksköterska vid Hudiksvalls sjukhus.

Influensor, vinterkräksjuka och resistenta bakterier är oroshärdar som kommer i jämna strömmar eller i intensiva perioder. Erfarenheterna från influensapandemin 2009-2010 har förbättrat beredskapen en del, men fortfarande saknar åtskilliga akutmottagningar isoleringsutrymmen. På andra ställen ligger infektionsrummen inte i direkt anslutning till entrén, och infekterade patienter blandas med osmittade.

– Vissa förutsättningar går inte att enkelt ändra, till exempel toaletter, men på sikt måste det finnas lokaler som är anpassade så att smitta inte förs vidare, säger Lars Wesslén, ställföreträdande smittskyddsläkare i landstinget Gävleborg.

Men mycket är också oförutsägbart, påpekar han.

– När det gäller till exempel MRSA, så måste man ju känna till det också. Vet vi att en patient har resistenta bakterier, så har vi skärpta rutiner.

På akutmottagningen i Gävle finns, enligt Lars Wesslén, särskilda rum för patienter med kända infektioner med resistenta bakterier, för patienter med diarréer och vinterkräksjuka, för patienter med tuberkulos.

– Vi måste hela tiden tillämpa, träna, påminna och bevaka. För det är en jätteviktig fråga, och det krävs att vi alltid jobbar med den.

Mer läsning

Annons