Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Barnen i kommunen är våra gemensamma barn"

/
  • Kaj Gustafsson från FoU Välfärd i Region Gävleborg, har utvärderat framtidssamtalet. Maria Lövgren är koordinator för brottsförebyggande arbete i Hudiksvalls kommun.

Samtal med unga på glid tillsammans med uniformerad polis, socialtjänsten och föräldrar ger resultat. Det visar en utvärdering.

Annons

I snitt är det runt 35 ungdomar under 15 år som varje år polisanmäls för brott i Hudiksvalls kommun. 2011 beviljades Hudiksvalls kommun ett ekonomiskt stöd av Brottsförebyggande rådet om 100 000 kronor till projektet om framtidssamtal med de här ungdomarna. En uniformerad polis och en socialsekretare träffar ungdomen som misstänkts för brott och deras föräldrar, för att ha ett särskilt samtal. Målet med samtalet är att påverka ungdomarna till att inte begå fler brott och stärka föräldrarna. Men även att scanna av riskfaktorer för att tidigt upptäcka de ungdomar som riskerar att bli kriminella.

– Vi vill att den unge ska förstå konsekvenserna av att begå brott. Vi försöker putta i rätt riktning. Men det är den unge som ska berätta vad han eller hon vill och vad som är viktigt i livet, säger Maria Lövgren, koordinator för brottsförebyggande arbete i Hudiksvalls kommun.

Kaj Gustafsson, utredare och utvecklare vid FoU Välfärd i Region Gävleborg, har under våren utvärderat framtidssamtalet genom bland annat intervjuer med ungdomar, föräldrar och personal inom socialtjänst och polis. Hans slutsats är att framtidssamtalet fungerar väl när det gäller att förebygga upprepad brottslighet bland ungdomar. Han har följt upp sexton ungdomar och två av dem begick brott igen efter framtidssamtalet.

Kaj Gustafsson poängterar att framtidssamtalen inte är något slags förhör, utan ett samtal där man pratar om just framtid. Ett annat syfte med framtidssamtalen är att stärka de sociala band som finns mellan en individ och samhället.

– Forskningen visar att starka band förhindrar brott. I intervjuerna i utvärderingen säger många av ungdomarna att de kunde knyta an till polisen som var med i samtalet, säger Kaj Gustafsson.

En individ som hamnar i utanförskap och lever ett kriminellt liv, kostar samhället mellan 15-30 miljoner kronor.

– Om vi kan rädda en, två eller tre, så innebär det enorma besparningar, säger Maria Lövgren.

Utöver framtidssamtalen har man även startat ett samverkansprojekt där skolan är med som en viktig aktör. Återigen handlar det om att upptäcka utanförskap tidigt. Genom att häva sekretessen samlar man polis, socialtjänsten, skola och fritid för att tillsammans diskutera problemen med ungdomen och förälder.

– Tillsammans sätter vi ihop en handlingsplan. Barnen i kommunen är våra gemensamma barn, säger Maria Lövgren.

Projektet har pågått i ett år med tre skolor, nu i höst ska arbetet flyttas ut till alla skolor i kommunen. Jennie Blomstrand, chef på barn- och ungdomsenheten, tycker att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt men säger att det arbetet ofta kommer i skymundan eftersom deras myndighetsutövande måste komma i första hand.

– Resurserna för förebyggande arbete är tyvärr inte stora. Förebyggande arbete tar tid men har man uthålligheten så tror jag att det kan leda till mindre insatser, säger Jennie Blomstrand.

Utvärderingen av framtidssamtalen påpekar också brister i socialtjänstens arbete.

– Vi behöver bli bättre på att göra systematisk uppföljning och på ett bättre sätt dokumentera anmälningarna om unga under femton som begått brott, säger Jennie Blomstrand.

Mer läsning

Annons