Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Även Forsamålet har en grammatik

/
  • Håkan Franck i Forsa har gjort vad han kunnat för att dokumentera Forsamålets ord, uttal och grammatik.
  • Håkan Franck i Forsa har gjort vad han kunnat för att dokumentera Forsamålets ord, uttal och grammatik.

Trots att intresset för lokala dialekter verkar vara stort, så försvinner de i snabbt tempo. Håkan Franck, pensionerad lärare från Forsa, har gjort sitt för att dokumentera Forsamålet och dess särdrag.

Annons

En dialekt består inte bara av ord och uttryck med speciellt uttal och melodi. Den har också en grammatik och kan delas in i nio olika ordklasser som substantiv, pronomen, adverb och adjektiv med flera. Orden kan böjas på olika sätt och placeras i en mening efter vissa regler.

LÄS MER: Hälsingeord från A till Ö

– För tjugo år sedan gav jag ut en bok över Forsamålet, med ordlista och grammatik, berättar Håkan Franck i Forsa.

Forsadialekten är Håkan uppvuxen med, det var framför allt farmor som pratade uttalat Forsamål. Redan som ung funderade han mycket över dialektuttal och hur det skiljde sig från riksspråket, det som i dag kallas standardsvenska. Han samlade på ord och när han läste nordiska språk på Uppsala universitet kom han i kontakt med Folke Hedblom och Rune Västerlund på Dialekt- och folkminnesarkivet. Hans anteckningar av ord och böjningar fick då struktur och en början till en grammatik.

 – Men jag visste inte om jag skulle våga presentera detta för en större publik. Det finns ju en inbyggd rädsla för de besvärliga grammatiska namnen, som substantiv, ordklasser, adverb med mera, säger han med en liten suck.

Det finns en hel del uppteckningar av olika dialekter i Hälsingland. Men bara några få som mer vetenskapligt går igenom grammatik och uttal. Och det blir svårare att upprätthålla kunskapen om detta kulturarv – för de lokala dialekterna försvinner snabbt.

LÄS MER: Klema inte på mä

Hälsingland befinner sig i gränslandet mellan det som traditionellt brukar kallas sveamål och mera utpräglat norrländska mål. Men dialekter är svåra att avgränsa geografiskt, för Forsamålet har till exempel en del dialektala drag gemensamt även med västra Sverige.

Håkan Franck har i alla fall gjort sitt för att dokumentera det lokala målet. Förutom sin ordbok har han översatt julevangeliet, som Petters-Börje Olsson läser på julottan i Forsa kyrka varje år. Dessutom har han översatt sagan "Mormors katt" till Forsamål, då heter den "Mommas Fräsen".

LÄS MER: Petters-Börje jetta go

Den berättelsen började som ett projekt i Älvdalen 1987 för att inspirera och bevara det språkliga kulturarvet. Ruth "Puck" Olsson skrev sagan som på älvdalska fick titeln "Mumunes Masse".

– Nu finns den översatt till 45 olika dialekter, berättar Håkan Franck.

I Hälsingland finns den också på jarssemål.

Vad finns kvar av dialekterna när de gamla orden och ljuden försvunnit?

– Det är nog satsmelodin, den lever nog ett tag till i dagligt tal, liksom de nekande -e, som i ''Jag har inte varit där, jag e".

LÄS MER: Här är artiklarna i serien MÅL I MUN

Mer läsning

Annons