Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allt fler ringer till jourhavande präst via 112

/
  • Ensamheten kan se olika ut. Människor i storstäderna kan ha fullt av folk omkring sig, men ändå inte bli sedda, medan personer som bor på landsbygden inte har någon alls i närheten.
  • SOS Alarm kan koppla vidare samtalen.
  • Ensamhet är ett stort problem för många som ringer jourhavande präst.

SOS Alarm kopplar fler samtal till jourhavande präst än till den kommunala räddningstjänsten. Att allt fler människor mår psykiskt dåligt tros vara orsaken till att samtalen har ökat de senaste åren.

Annons

Hälften av alla som söker hjälp från jourhavande präst är mellan 40 och 60 år och de flesta gör det på grund av psykisk ohälsa. Fem procent av samtalen handlar om självmord och väldigt akut kris.

– Ensamhet är den gemensamma nämnaren och många brottas också med sina relationer. De sociala nätverken bär inte längre och människor har helt enkelt ingen att prata med, svarar Monica Eckerdal, nationell samordnare för tjänsten jourhavande präst, via e-post.

Läs mer: Här är hälsingarnas onödiga samtal till 112

Mellan 2013 och 2014 var ökningen av antalet samtal sju procent och nu är det fler samtal som kopplas vidare till jourhavande präst än till kommunal räddningstjänst – 111 712 till jourhavande präst och 106 286 till kommunal räddningstjänst år 2014.

– Vi tror att ökningen beror på flera samverkande faktorer. Utsattheten i samhället är större. Resurserna är mindre, pressen större och oron ute i världen ökar människors oro och ångest. Dessutom är tjänsten mer tillgänglig nu än tidigare.

Läs mer: SOS Alarm tar för lång tid på sig att svara

Jourhavande präst finns i hela Sverige och man behöver inte vara troende eller medlem i Svenska kyrkan för att ringa. Präster från olika delar av landet turas om att svara på samtal, chatt och e-post och kyrkans 13 stift delar på kostnaderna.

– Svenska kyrkan gör detta som en samhällstjänst, förklarar Monica Eckerdal.

Hur kan en präst hjälpa människor som mår dåligt?

– Att någon lyssnar och tar det man berättar på allvar gör skillnad. Att få berätta om hur man har det minskar ångesten.

Läs även: "Kyrkans roll är att vara tröstare och tjänare"

Prästen har absolut tystnadsplikt och för inga journaler. Den absoluta tystnadsplikten innebär att prästen aldrig får berätta för någon annan, inte ens en kollega, om vad som har sagts i ett samtal, skrivits på chatten eller mejlats till jourhavande präst. Det är en skillnad mot vårdens sekretess, där ett vårdteam kan samråda om en patient.

Prästen får inte ens kallas som vittne i en rättegång och berätta om sådant som har sagts under ett själavårdssamtal. Från början hörde den stränga tystnadsplikten bara ihop med bikten, men numera gäller den både för bikt och själavårdssamtal, dit samtal till jourhavande präst räknas.

Varför?

– Själavårdsrummet kan just därför fungera som en säkerhetsventil för människor. I det rummet kan det som egentligen inte kan sägas ändå få sägas. Att kunna lita på att det stannar där är fullständigt avgörande, säger Monica Eckerdal.

Läs också: Anders kämpar för att få hjälp t ill sin tonårsdotter

Mer läsning

Annons