Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Vattenkraften tar död på laxen"

/
  • Tommy Vestersund är just denna dag nöjd med vattenflödet vid Klumpströmmen i Ljusnan vid Röste utanför Bollnäs. Det gynnar den biologiska mångfalden i älven.

Vattenkraftverken kan vara rena dödsfällan för den vilda laxen. Bollnäs kommuns limnolog Tommy Vestersund vill att kraftbolagen tar sitt miljöansvar och ser till att det finns bra flöden i de svenska älvarna och att fisktrappor prioriteras – så att fisk kan vandra fritt mellan älv och hav – för att föröka sig.

Annons

Efter andra världskrigets slut började de svenska älvarna att byggas ut allt intensivare med vattenkraftverk. I dag finns ungefär 2100 vattenkraftverk och dammar som står för nästan hälften av Sveriges elförsörjning. Endast två älvar i Sverige är helt fria från vattenkraften – Kalix och Torne älv.

Från Ljusnans ursprung i fjällen till havet finns 20 vattenkraftverk eller dammar. I Voxnan är motsvarande siffra nio.
I Sverige lyder nästan alla vattenkraftverk och dammar på en vattendom som instiftades 1918. Det innebär att ägarna till kraftverket inte behöver släppa ut något vatten genom kraftverket. Bara två procent av vattenkraftverken följer dagens moderna lagstiftning, Miljöbalken 1999.
- Den gamla vattendomen är ett akut hot mot djurlivet. Voxnanlaxen är i stort sett redan död och Ljusnanlaxen kommer gå samma öde till mötes om vi inte agerar nu. Vi skulle kunna producera el i starkt biologiskt levande vatten, säger Tommy Vestersund.
Vestersund pratar om torrlagda älvar som ger oändliga konsekvenser för biologiska mångfalden i älven:
- Vi exporterar 16-17 terawattimmar till Europa, men vi kan inte ta hand om vår miljö. Det gör mig så besviken på beslutsfattarna. Jag tycker att det är ett hån att vi misshushållar så brutalt med en av våra viktigaste naturresurser, säger han.
Vestersund nämner faunapassager, även kallade fisktrappor. Det är en lösning så att fisken kan passera kraftverket och nå lekområdet uppströms. I älven kan fisken sedan leka (reproducera sig) för att sedan vandra ner i älven mot havet igen.
-Men av Sveriges 2100 vattenkraftverk är det bara 100 som har en fungerande fiskväg för uppvandring och en handfull har fungerande fiskväg för nedvandring. När fisken sedan lekt klart och vandrar ner mot havet igen väntar nya faror och många slutar som färs i kraftverkens turbiner.
Bollnäs kommun har tagit fram ett Näringslivspolitiskt program som säger att det ska finnas havsvandrande fisk i Bollnäs år 2020. Det kommer Tommy Vestersund att arbeta hårt för.
-Det tar flera år att etablera fiskbestånd men jobbar vi med vettiga åtgärder så kommer vi ha havsvandrande fisk i Bollnäs. Samtidigt ska man veta att det är inget som är svårt att få till idag. Det handlar mest om juridik och pengar. Enligt modern lagstiftning sak förorenaren betala. Det är faktiskt inte bara fiskare som vill ha vatten och fisk i älvarna, utan det är livskvalitet för en bygd att ha en levande älv, säger han.
Vårt grannland Norge har tagit vara på älvarna på ett helt annat sätt än Sverige och där är fisket den femte största näringen. Varje sommar åker Tommy Vestersund till älven Namsen i Norge och fiskar, ett vattendrag man kan jämföra med Ljusnan i storlek. I Namsen är det första kraftverket sju mil från havsmynningen och där samsas fisketurister från hela världen.
- Där har myndigheterna tänkt till innan de byggde kraftverk. De har byggt en fisktrappa förbi en fallhöjd på dryga 34 meter för att vinna fem kilometer mer fiskesträcka efter lax. Här vandrar 2500 laxar årligen och samhällena runt älven omsätter cirka 300 miljoner norska kronor under juni månad varje år. Det kan man kalla turismmagnet, säger han.
Energi är ofta ett hett debattämne. Vattenkraftsförespråkarna ger argument som att det är en förnybar energikälla med en liten klimatpåverkan som är billig att producera i jämförelse med andra energikällor.
Men Vestersund håller inte med:
-Vattenkraften är globalt sett ett av de största hoten mot biologisk mångfald och samtidigt kallar vi den för miljövänlig och förnybar, säger han och skakar på huvudet.
Vestersund ser gärna att Elforsks slutrapport "Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten" som redovisades i november 2010 blir verklighet. Ett av forskarnas förslag är att riva de två kraftverken Ljusneströmmar och Ljusnefors, som är vid havet. Istället skulle ett nytt, modernt, vattenkraftverk byggas i Mellanljusnan, norr om Färila. Med nya faunapassager skulle lax och andra vandrande havsfiskar och även sötvattenfiskarter få 15 mils vandring där de på ett livsavgörande och naturligt sätt fritt kan föröka sig
-Det är en intressant forskning och jag tycker absolut att det är något att hoppas på. Enligt utredarna, ekonomer i Karlstad och biologer från Umeå, skulle de efter sex månader i det nya kraftverket ge mer energi än vad de två vattenkraftverken nere vi mynningen till havet ger på ett år, säger Tommy Vestersund.


Svensk Energi är en bransch- och intresseorganisation för landets elförsörjningsföretag (elproduktion, elnät och elhandel). Där arbetar Gun Åhrling-Rundström som är ansvarig för vattenkraften Svensk Energi menar att arbetet med miljöförbättrande åtgärder och biologisk mångfald är viktiga även för vattenkraftsproducenterna, då de har skyldigheter och rättigheter som finns i lagstiftningen.


Varför finns bara cirka 100 faunapassager i Sverige, vem ser till att det byggs fler?
-¬Vi följer forskningsrön, politiska inriktningar och teknisk utveckling. De åtgärder som görs styrs utifrån biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Arbetet med miljöförbättrande åtgärder utgår från respektive anläggnings och vattensystems unika förutsättningar. När beslut ska fattas om vilka åtgärder som är rimliga att genomföra måste olika intressen vägas – lokal miljönytta, klimataspekter och eventuell minskad produktions- och reglerförmåga samt elförsörjningstryggheten, svarar Gun Åhrling-Rundström.

Vad svarar Svensk Energi på att vi exporterar 16-17 terawattimmar till Europa samtidigt som vi inte kan ta hand om vår miljö?
-Det är tillgång och efterfrågan som styr år från år hur mycket vi exporterar. I år är exporten stor men åren 2009 och 2010 nettoimporterade Sverige el. Det är bra att Sverige kan bidra med klimateffektiv produktion, det som främjar klimatet främjar också den biologiska mångfalden. Ett faktum är att all form av energiomvandling innebär påverkan av naturen. Där måste vi bestämma vilken typ av påverkan vi kan acceptera. Vi har valt att ha vattenkraft i en viss omfattning och andra kraftslag med annan påverkan. Ett faktum är också att vattenkraften behövs än mer i framtiden när andra förnybara energikällor som vindkraft byggs ut, som är väderberoende och som måste täckas upp med produktion som kan hantera variationer i kraftsystemet, säger Gun Åhrling-Rundström.

Hon hänvisar till en undersökning om svenskarnas syn på elen. Den visar att sju av tio svenskar tycker att elproduktionen ska byggas ut för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Fyra av tio är positiva till att bygga ut elproduktionen för att även kunna exportera svensk el.
Svensk Energi har gjort en sammanställning "Vattenkraft och biologisk mångfald - goda exempel från elbranschen". Där omnämns bland annat Tranås Energi som har undanröjt vandringshinder för fisk på flera platser i Östergötland och samtidigt valt att släppa på mer vatten – mer än vad de behöver – vid kraftstationerna. Det har varit gynnsamt för den biologiska mångfalden.
Dessutom sätts 2 500 000 odlad lax och öring ut i de svenska vattendragen som kompensation för vattenkraftverken.

Mer om vattenkraft och biologisk mångfald finns att läsa på internet:
http://www.svenskenergi.se/upload/Nyheter%20och%20press/Filer/Biologisk%20m%C3%A5ngfald.pdf

Mer läsning

Annons