Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var finns de bortglömda avrättningsplatserna?

/
  • Här, i utkanten av Rengsjö, avrättades Anders Olsson år 1832. Minnesmärket och graven plockades bort förra året, eftersom Skanska ville utvidga en bergtäckt. Kvarlevorna är numera begravda i vigd jord.
  • Desirée Kjellberg, intendent på Sveriges Fängelsemuseum.

Ett projekt som Sveriges Fängelsemuseum driver tillsammans med Region Gävleborg och Studiefrämjandet ska försöka hitta alla de platser i Gävleborg där folk avrättades mellan sent 1600-tal och 1876. I Bollnäs har de hittills lokaliserat tre stycken. Men Desirée Kjellberg är övertygad om att det finns många fler.

Annons

Tidelag. Otrohet. Trolldom. Fjärde resans stöld. Att i vredesmod dra kniv eller svärd i kyrkan. Falskmynteri. Det är bara några av de 68 olika brottsrubriceringar som på 1700-talet bestraffades med döden.

Ännu under första hälften av 1800-talet avrättades minst en svensk i månaden. Det märkliga är att man i många fall inte riktigt vet var. Trots att det bara ligger några generationer bak i tiden har platserna liksom fallit i glömska. Men Desirée Kjellberg vill ändra på den saken.

– Jag vill få människor att börja prata om vårt mörka kulturarv. Det här är saker som vi inte velat se, förklarar hon.

Hon är intendent på Sveriges Fängelsemuseum i Gävle och ska under de kommande två åren försöka hitta så många av Gävleborgs gamla avrättningsplatser som möjligt.

I Bollnäs kommun har hon än så länge uppgifter om tre stycken. Mest känd är väl den numera bortgrävda i Rengsjö, vars minne hölls vid liv av ättlingar till Anders Olsson som halshöggs där den 10 maj 1832.

De andra två är Stegelbacken i Arbrå och så något som hon kallar "Bollnäs avrättningsplats". Exakt var den senare ligger är dock oklart, men det ska vara någonstans vid väg 50 i närheten av Runemo.

– Jag fantiserar om att publicera något. Kanske en guidebok så att folk kan åka runt och se de här platserna. Men då behöver jag allmänhetens hjälp, säger Desirée Kjellberg.

Hennes förhoppning är att det ska bildas lokala studiecirklar som tillsammans kan hjälpas åt att lista ut var de gamla avrättningsplatserna låg. Därför besökte hon under torsdagskvällen Studiefrämjandet i Bollnäs för en föreläsning tillsammans med Erik Anderman, kulturkonsulent på Region Gävleborg. Erik Andermans roll i projektet är att hitta konstnärer som kan skapa konstverk med anknytning till avrättningsplatserna.

Desirée Kjellberg säger att hon i första hand vill fokusera på de som tvingades titta på under halshuggningarna och hängningarna. För enligt hennes bild av historien var det inte något som folk gjorde för att de tyckte det var roligt.

– Jag tror inte alls att det var ett folknöje, så som vissa historiker ger sken av. Det var ett kungligt påbud att bevittna de avrättningar som genomfördes i ens närhet. Det var ett sätt att tukta befolkningen till lydnad, säger hon.

Mer läsning

Annons