Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svenskt kulturarv på väg ut

/
  • Spelmannen Hugo Westling har spelat Hårgalåten ända från första året.
  • Ingemar Sund har svängt sina lurviga i hambodansen ända sedan 1965.
  • Karin Erhardsson från Ljusdal och Mikael Eriksson från Uppsala vann flera år i rad, här vid finalen 2009.
  • De senaste åren har en av etapperna gått över den så kallade Millenniumbron i Segersta.
  • Hälsingehambon verkar ha gjort sitt. Här från målgången i Järvsö 1998.
  • 2 000 dansare uppställda på Långnäs i Bollnäs i slutet av 1970-talet.
  • 1985 slog hambon alla rekord med 30 000 besökande och dansarna fastnade i bilköer mellan etapperna. Polisen fick ordna eskort i vänsterfilen mellan platserna.
  • Många är de hambodansare som passeat revy under årens lopp.
  • Dåvarande hambogeneralen Lars Hansson tar en svängom med Lill-Babs under hambon storhetsår.
  • 1966 vidareutvecklades VM i hambo till Hälsingehambon.

När Hälsingehambon var som störst drog tävlingen tusentals åskådare och vägarna i Hälsingland korkades igen när publik och dansare flyttade mellan etapperna.

Annons

Året var 1965 och i tv gick en serie program som hette Landskapsleken. Hälsingland var ett av landskapen som deltog och fick i uppdrag av Bohuslän att arrangera VM i Hambo. Det var upptakten till Hälsingehambons fantastiska saga. En saga som nu tycks ha nått vägs ände.

- Fruktansvärt sorgesamt, sammanfattar spelmannen Hugo Westling.

Hugo Westling och hans fiol har funnits med ända sedan Landskapslekens dagar och hans version av Hårgalåten har blivit Hälsingehambons signaturmelodi.

- Ett arrangemang med det djup och den storhet det har haft, konstaterar han. Att det inte ska gå att driva vidare är rent ut sagt bedrövligt.

Han tror att det är ett önsketänkande att någon ny arrangör skulle vilja ta över eftersom allt i slutänden handlar om ekonomi. Och när arrangemangets storhetstid för länge sedan är över verkar inte politikerna vara intresserade av att hålla traditionen vid liv.

- Synd, tycker Hugo Westling. Det borde satsas mer pengar på genuin svensk folkkultur.

1966 tyckte Hälsinglands Turistförening att VM i hambo var en så bra idé att man bjöd in till Hälsingehambo året efter Landskapsleken. Med bara en vecka kvar var endast tio par anmälda och man övervägde att ställa in. Lars Hansson, sedermera Hambogeneral, tyckte annat.

- Vi väntar några dagar till, sa han.

Och tur var väl det, 91 par startade och det var starten för en enastående framgångssaga.

De följande åren ökade deltagarantalet hela tiden och 1979 satte arrangörerna ett deltagartak på 1 500 par. Nu följde nio år innan en minskning tog vid. I januari år 2006 fick Hälsingehambon en ny huvudman. Ljusdals kommun hoppade av arrangemanget och Bollnäs kommun tog över som huvudansvarig i nära samarbete med de lokala Hambokommittéerna.

2008 bildade föreningarna som funnits med i arbetet bakom Hälsingehambon en ny förening, Alliansen Hälsingehambon, för att på egen hand driva Hälsingehambon. Men nu har alltså även de kastat in handduken.

- Beklagligt, kommenterar Ingemar Sund från Hållnäs i Uppland.

Han har funnits med bland de tävlande dansarna ända sedan starten och hade hoppats få fira 50-årsjubileum med Hugo Westling.

- De senaste arrangörerna har gjort vad de har kunnat, menar han. Men att de inte får något stöd från myndigheterna är ett bevis så gott som något att svensk folkkultur allt mer sätts på undantag. Vi måste värna bättre om det svenska kulturarvet.

Mer läsning

Annons