Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stoppskyltar som upprört avlägsnas

/
  • Budskap som förargat och irriterat på Hamrelund. Nu tas de bort. Men grundproblemet, att handikappomsorgen inte får tillgång till den lilla trädgården utanför servicehuset, kvarstår.
  • Ljusnan 31 augusti.

Trädgårdsbråket på Hamrelunds servicehus fortsätter. De ansvariga chefer som Ljusnan - utan framgång - sökte under måndagen har tagit del av Saga Astners synpunkter. Vad cheferna säger? Nej, inte mycket.

Annons

Det enda cheferna i stort sett är överens om är att de "helst inte vill göra några kommentarer".

Det var alltså i tisdagens tidning som Saga Astner, anställd inom handikappomsorgen på Hamrelund, i kraftiga ordalag kritiserade det faktum att handikappomsorgens kunder stängs ute från den delvis nyanlagda trädgårdsoas som finns intill den gemensamma huvudentrén.

Äldreomsorgen och handikappomsorgen på Hamrelunds servicehus är alltså närmsta grannar och har gemensam huvudingång.

- Vi har gemensam matsal också. Men trädgården är segregerad. Jag är bedrövad. Det här är ren och skär diskriminering.

Sa Saga Astner.

Bland annat.

Mats Lindberg är enhetschef inom handikappomsorgen.

- Inga kommentarer, säger Lindberg. Ta det där med min chef. Jag vill helst inte uttala mig.

Mats Lindbergs chef är Marita Lindsmyr. Hon är tillförordnad chef för handikappomsorgen året ut.

- Jag har egentligen inga kommentarer. Jag har inte hört om något som upplevs som missförhållanden från min personal på Hamrelund.

* Så vad gör du nu?

- Ja, jag måste ju prata med Juliana (Westrin, enhetschef för äldreomsorgen). Jag vet inte var hon står.

Juliana Westrin, alltså. Vad säger hon?

- Jag har inga synpunkter, säger Juliana Westrin.

Först.

Men sen har hon i alla fall några kommentarer.

- Jag har en bra dialog med handikappomsorgen. Och jag är alltid beredd att diskutera.

* Så då löser ni frågan, handikappomsorgen får tillgång till trädgården och allt blir frid och fröjd?

- Jag tänker inte ta något initiativ för att lösa problemet. Om det nu är ett problem.

De anslag som satts upp i närheten av den lilla trädgården har också irriterat. Först ett "Stop" (javisst, på engelska!) i fet stil och sedan - se bilden - en text som, i mycket myndighetsmässig ton, inleds med "Tillträde förbjudet för obehöriga".

* Är det en trevligt utformad text, tycker du? Passar den bra in i helhetsmiljön?

- Jag har inga synpunkter. Men nu ska de tas ner. På en gång.

* Jaså..?

- Ja, vi hade tänkt plocka bort dem i alla fall.

* Är det du som skrivit texten?

- Nej, men jag har godkänt skyltarna och godkänt att de sattes upp. Så det är mitt ansvar.

Saga Astner fick under tisdagen många reaktioner, positiva reaktioner, för att hon reagerat:

- Både personal och kunder och anhöriga har hört av sig och tackat. Alla tycker att det handlar om kränkande särbehandling.

- Jag har jobbat 46 år inom psykiatrin och har blivit luttrad. Det här är inte första gången som människor med psykiska funktionsnedsättningar marginaliseras och diskrimineras.

Säger Saga Astner.

Sent på tisdagen når Ljusnan Marita Lindsmyr.

* Har du pratat med Juliana Westrin?

- Ja, bekräftar Marita Lindsmyr, vi har haft ett samtal.

* Och?

- Jag ser inte att det här är något problem.

Mer läsning

Annons