Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Små marginaler för mjölkbönder

/
  • En genomsnittsko kostar ungefär 18 000 kronor under sin livstid. Här poserar Per-Åke Perers med den något motvilliga modellen Lene.
  • Stora delar av kornas juver sitter på insidan och syns inte. – Det är inte den synliga storleken på juvret som avgör mjölkproduktionen, säger Per-Åke Perers.
  • – Oftast får djuren bara ett släktnamn. Vissa av ungtjurarna får däremot egna namn. Men trots det är alla enskilda individer, med eget utseende och egen personlighet, säger Anne-Helen Jäderström.
  • Kalvar är en bra inkomstkälla för mjölkbönder.

Sjunkande mjölkpriser och stillastående omkostnader vållar problem för Sveriges mjölkbönder.
Många står i valet att lägga av eller att satsa större – men lönsamheten är låg och marginalerna små.

Annons

Att driva ett jordbruk med fokus på mjölkproduktion är ett tidskrävande arbete. Mycket energi läggs vid att hålla gården flytande och stort arbete läggs ned på de mjölkande kossorna.

Syskonen Per-Åke Perers och Anne-Helen Jäderström driver bondgården Perers lantbruk i Växbo, strax utanför Bollnäs. Gården är inne på sin tredje generation och har ungefär 95 mjölkkor.

– Det krävs ett intresse för att hålla på med det här. Utan det är det bättre att lägga av. Du måste leva för djuren, samtidigt som djuren lever för dig, säger Per-Åke Perers.

Arbetet med att framställa mjölk är ett kostsamt projekt. För att föda upp en kalv till mjölkproducerande kviga kostar det ungefär 18 000 kronor. Efter det börjar djuret ge avkastning och faktiskt generera vinst åt gården. Däremot fortsätter driften av djuret att orsaka stora omkostnader.

En vanlig mjölkbonde med ett 30-tal djur har enligt siffror från LRF Konsult en lönsamhet på ungefär 12 000 kronor per ko och år. Något som i praktiken kan översättas med en månadslön på 15 000 kronor efter skatt. För ett arbete som pågår i stort sett varje dag, året om.

– Det är mycket pyssel och räknar man ihop alla arbetstimmar blir det ingen hög timpenning. Vi har varannan helg ledig, men det är sällan man är ledig en hel helg i taget ändå, säger Per-Åke Perers.

För att driva ett lönsamt jordbruk gäller det att hålla nere kostnaderna, berättar Per-Åke Perers. Detta samtidigt som driften av gården och djuren inte får ta skada, något som kan bli en besvärlig balansgång.

För att hålla nere kostnaderna går trenden mot stordrift. Det innebär färre mjölkproducenter med större antal djur, istället för flera mindre anläggningar.

Det senaste året har priset per liter mjölk sjunkit med ungefär en krona. För ett stort jordbruk kan det i slutändan röra sig om miljoner i uteblivna inkomster.

– Kostnaderna har i stort sett legat på samma nivåer hela tiden, medan ersättningen per liter mjölk har rasat. Det gäller att försöka hålla nere kostnaderna men fortfarande sköta om djuren, säger Per-Åke Perers.

Hos LRF Konsult ser de allvarligt på den rådande situationen. De möter många bönder som är bekymrade och oroliga över det låga mjölkpriset.

– Jag har inte mött någon som sköter sina kor så rationellt att det långsiktigt går ihop med den gällande prisnivån, säger Bengt-Olov Renöfält, affärsrådgivare på LRF Konsult.

Enligt honom står många bönder inför valet att helt sluta med mjölkkor, försöka övervintra i väntan på bättre tider eller att satsa för att vara i full produktion när väl mjölkpriset höjs.

Framtidsprognosen för mjölkbönderna fortsätter att vara dyster och branschorganisationen Svensk mjölk spår ett tufft år för Sveriges mjölkbönder. Den ekonomiska situationen för mjölkbönderna har inte varit på den här låga nivån sedan 1990, då Svensk mjölk började föra statistik över lönsamhetsutvecklingen. Inte förrän under 2010 väntas situationen förbättras.

– Det är ett brinnande intresse som gör att vi fortsätter. Men många kommer säkert att bli tvingade att lägga ned sin verksamhet inom en kort framtid, säger Anne-Helen Jäderström.

Mer läsning

Annons