Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Scenkonsten är allt

/
  • – Det skulle ta fem timmar att förklara mitt förhållande till August Strindberg, säger Emma Broomé och täpper till hans mun.
  • – Det skulle ta fem timmar att förklara mitt förhållande till August Strindberg, säger Emma Broomé och täpper till hans mun.
  • Emma Broomé i solglasögon och röd peruk à la Franka Potente.
  • I kväll står Emma Broomé på Elverkets scen i rollen som Jackie, i Sara Stridsbergs pjäs Beckomberga.
  • Anteckningar, böcker, rekvisita, fältstudier. Emma Broomé jobbar hårt för att komma in i rollen som Jackie i Sara Stridsbergs pjäs Beckomberga som har urpremiär på Dramatens scen Elverket i Stockholm på lördag.

Det känns att det är på allvar när skådespelaren Emma Broomé från Bollnäs berättar om arbetet med Sara Stridsbergs pjäs Beckomberga, som har premiär på Dramaten i Stockholm på lördag.

Annons

Vi träffas på Dramaten och sitter i ett klassiskt inrett rum med oljemålade porträtt på väggarna och med en stor spegel på ena väggen. Miljön bryter av rätt häftigt från Emma Broomés uppenbarelse, med det långa håret, mössan och t-shirten med Silvana Imam i Pussy Riot-luva. En limited edition-tröja som Emma fått i present.

Emma utstrålar en attityd av kaxighet, men också en hel del skygghet anar jag när hon plockar fram en röd peruk ur väskan. Den vill hon absolut ha med på bild, som en hyllning till den tyska skådespelerskan Franka Potente, känd från filmer som Spring Lola och Prinsessan + krigaren.

– Jag träffade henne på en bar i Hamburg. Hon är så cool, säger Emma Broomé.

Emma spelade fotboll och teater med samma engagemang i hemstaden Bollnäs när hon insåg att teater var på liv och död till skillnad från idrotten och motorcyklarna. Därför valde hon att gå Teaterhögskolan i Stockholm.

– Teater är något oåterkalleligt, något våldsamt som jag inte kan värja mig emot. Jag tror verkligen att scenkonsten kan förändra världen. Du ser en pjäs och går sedan ut och utrotar ondskan – en revolutionerande kraft!

Pjäsen Beckomberga handlar om unga Jackie som kommer till mentalsjukhuset för att hälsa på sin pappa, den livshungrige och dödslängtande Jimmie Darling. Beckomberga ska snart stänga för gott, men för en tid blir denna isolerade värld hennes andra hem och flera av de intagna hennes vänner. Jimmie vill inte träffa dottern, men hon kommer ständigt tillbaka och väntar på honom.

– Jackie är den enda som har friheten att gå ifrån Beckomberga, men som vill stanna kvar, säger Emma Broomé.

Det är en pjäs om en grupp människor som befinner sig i ett gränsland, mellan dröm och verklighet. Vem är normal och vem är galen? Här finns också ett samhällsengagemang om ett välfärdssamhälle som monteras ned och om dem som det inte finns någon plats för.

Kanske är Jackie något av en drömroll för Emma Broomé. Sara Stridsberg är i alla fall en favoritförfattare och när Emma hörde att pjäsen skulle sättas upp gjorde hon klart för de ansvariga att hon minsann skulle vara med i den där pjäsen.

Budskapet verkade ha gått fram. Rollen blev hennes och hon öser beröm över Sara Stridsberg, regissören Annika Silkeberg och medspelarna, bland andra Rebecka Hemse, Danilo Bejarano, Reuben Sallmander, Rolf Skoglund, Kristina Törnqvist (som ju spelat i Söderblomspelet) med flera.

Det märks att språket är viktigt för Emma, att hitta orden som gör världen glasklar. Den förmåga som Sara Stridsberg har, att formulera "det ljus som finns nära fallet".

För att tränga in i pjäsen och rollen gjorde Emma Broomé fältstudier, bland annat på Beckomberga där de äldre sjukhusbyggnaderna nu byggs om till bostäder.

– Jag smög in i huset när det var lägenhetsvisning där. Men jag gick förbi och vidare upp för trapporna och ju högre upp jag kom desto tydligare syntes det att det varit ett mentalsjukhus. När jag skulle ut igen så var lägenhetsvisningen över och porten låst.

Hon kom naturligtvis ut igen, ännu en erfarenhet rikare.

Framför sig på bordet bläddrar hon i en anteckningsbok, med dagboksnoteringar från repetitionerna, med citat, kommentarer till pjäsen och rollerna med mera. Att gå in i ett teaterarbete är som ett forskningsprojekt. Just nu läser hon Mörk vår av Unica Zürn, som Sara Stridsberg rekommenderat. Och hon spelar upp ett poddsamtal mellan Steve Sem-Sandberg och Sara Stridsberg, om " kärleken som en pol som allt strävar mot".

När det blir dags att gå ut för fotografering följer den röda peruken med och med den på huvudet ställer Emma sig framför August Strindbergs byst utanför Dramaten.

– Jag accepterar kaos, säger hon, med eftertryck.

Mer läsning

Annons