Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Resursfördelningen mellan Bollnäs skolor görs om

Den rådande flyktingsituationen har gjort det allt svårare att förutse antalet nyanlända elever och vilka skolor de kommer att placeras på. Därför gör kommunen förändringar i det system som avgör hur mycket pengar de olika skolorna får.

Annons

Från och med våren 2015 lägger Bollnäs kommun stor vikt vid det som kallas "socioekonomiska faktorer" när det bestäms hur mycket pengar de olika skolorna ska få. Fyra faktorer spelar in: andel föräldrar som inte gått gymnasiet, andel föräldrar som är beroende av försörjningsstöd, andel elever med invandrarbakgrund och, för högstadieskolorna, hur stor andel av eleverna som går ut grundskolan utan tillräckliga betyg för att läsa vidare på gymnasiet.

Syftet med systemet, som gäller både för kommunala skolor och friskolorna, är att de skolor som har tuffare utmaningar också ska få mer pengar. Därför får till exempel Granbergsskolan mer pengar per elev än vad Lust & Lära får.

Men eftersom den socioekonomiska viktningen baseras på statistik som hämtas in en gång om året från Statistiska centralbyrån och Skolverket, förutsätter det att det inte sker några större förändringar under läsårets gång. Något som de stora och oförutsägbara flyktingströmmarna satt på ända.

– Systemet hinner inte fånga upp de snabba förändringarna i gruppen nyanlända elever, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Kristoffer Lindberg (S).

Under måndagen beslutade nämnden att plocka bort nyanlända elever som varit i landet under mindre än två år från viktningen. De skolor som de hamnar på ska i stället kompenseras med en förstärkt elevpeng för just dessa elever.

Under BUN:s sammanträde efterlyste Bengt-Olov Renöfält (C) en utvärdering av vilka effekter den socioekonomiska viktningen egentligen har.

Trots att kommunen fördelar om pengar till skolor med lägre resultat visade vårens avgångsbetyg för årskurs 9 att en större andel än någonsin går ut grundskolan utan behörighet att läsa vidare på gymnasiet. Hela 40 procent av avgångseleverna vid de skolor som drivs i kommunal regi saknade gymnasiebehörighet.

Kristoffer Lindberg håller med om att en utvärdering bör göras i framtiden, men menar att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser. Den socioekonomiska viktningen har enligt honom inte tillämpats tillräckligt länge för att effekterna ska märkas.

– Det har bara gått ett år sedan det infördes. Det är inte rimligt att anta att det hunnit ge några resultat på betygen i våras, säger Kristoffer Lindberg.

Mer läsning

Annons