Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mjölkgårdarna blir bara färre

/
  • Maud och Roger Kvarnäng samt Curt Dübeck (i mitten) i Kvarnböle, Kilafors, är ytterligare några i raden av lantbrukare som säljer av sina djur.

På 1970-talet var Hanebo det kotätaste området i Gävleborgs län. Så sent som för några år sedan fanns det fem mjölkgårdar i byarna Kvarnböle och Sörfly i Kilafors.

Snart finns bara en kvar.

Annons

Curt Dübeck och Roger Kvarnäng är de senaste i raden av lantbrukare i trakten som säljer sina djur. Båda bor i Kvarnböle och båda vittnar om en dramatisk förändring av levnadsvillkoren bara under det senaste decenniet.

- För tio år kunde en hel familj klara sig på 60 mjölkkor. Nu krävs det 140 djur, plus investeringar i storleksklassen 12–15 miljoner, för att det ska löna sig, säger Curt Dübeck.

För två år sedan sålde han sin besättning av mjölkkor och nu går resten, cirka 50 köttdjur, samma väg. Alla är tingade, så redan i höst kan Curt, den tredje generationen Dübeck på gården, börja städa ur ladugården.

- Klart att det känns, att behöva ta bort dem. Men 50 djur ger ingen inkomst, i dag är det stordrift som gäller.

Mitt emot Dübecks gård Larsols ligger Roger och Maud Kvarnängs familjegård Lustses. I sju generationer har en Kvarnäng styrt på gården.

Roger är ingenjören som sadlade om och blev bonde. 1985 tog han över efter sin far Lars, en pigg 90-åring som bor alldeles i närheten och som brukar komma förbi på en inspektionsrunda.

- Dom sköter sig bra, ungdomarna, säger Lars om Roger, 64 år, Maud, 67 och Curt, 66.

I maj i år började Kvarnängs avyttra sitt bestånd. Återstår i dag gör 44 djur, som ska insemineras och säljas som dräktiga. Nästa höst beräknas den processen vara över.

Det blir således ingen åttonde generation Kvarnäng på gården, åtminstone inte som lantbrukare. De tre barnen har gjort andra val.

Samma gäller för Curt och Irma Dübecks två.

Aldrig aktuellt för något eller några av era barn att ta över?

- För en fyra, fem år sedan kändes det som att det var någonting på g, men satsningen skulle bli för stor så det blev inget av.

Hur kan det komma sig att villkoren försämrats så drastiskt?

- Nationella kostnader ska ställas mot internationella intäkter och där går det långt ifrån jämnt upp. Klimat och lönekostnader är två faktorer som inte är till Sveriges fördel.

Vad händer med bygden när fler och fler bönder säljer sina djur?

- Landskapet växer igen. Snart har väl vildsvin och björn tagit över, säger Curt Dübeck.

- Det tror jag inte. Någon måste ha reagerat innan det går så långt, säger Maud Kvarnäng.

De enas om att det är upp till konsumenterna att bestämma hur framtiden ska se ut.

- Vill de ha svensk mjölk och svenskt kött eller inte? Det är vad det här handlar om.

Mer läsning

Annons