Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läsartext: Vårt behov av det förflutna

/
  • Gullög Nordqvist är professor em. i antikens kultur och historia vid Uppsala Universitet.

Den första föreläsaren för året hos Bollnäs Senioruniversitet kastade djärvt en talrik åhörarskara ut på en resa mellan den grekiska antiken och vår egen tid, via vår egen vikingatid, den senare för övrigt i mycket en skapelse av 1800-talet.

Annons

Gullög Nordqvist är professor em. i antikens kultur och historia vid Uppsala Universitet.

Hon började med ett påpekande att historien före 800 e Kr numera är borta från grundskolans kurs! Dock, påtalade hon, genomsyrar den antika historien ändå populärkulturen, till exempel i filmer och dataspel. Därtill nyöversätts hela tiden antika litterära och filosofiska verk.

Hon ställde en fråga till publiken hur många som släktforskar, och det visade sig vara ungefär hälften. På ett individuellt plan är detta egentligen samma sak – ett behov av att veta varifrån vi kommer, kanske rentav vem vi är. Vi använder oss av det förflutna, traditioner och historia för att motivera gränser, anspråk och ägande. Dock är det nog så att varje tid tolkar, och bygger upp sitt eget förflutna, det som tjänar den tiden bäst. Titeln Svears, Göters och Venders konung följde länge svenska kungar, utan täckning i verkligheten, ända till Carl XVI Gustaf. Titeln Venders var ett lån av Gustav Vasa från den danske kungens titel, som en markering när denne kallade sig Goters konge.

Det Parthenon vi ser idag i Athen är det som byggdes på 400-talet f Kr. Då har man rensat bort från byggnaden alla epoker mellan 400-talet och 1800-talet när Grekland äntligen blev fritt från det osmanska riket som styrt landet i nära 400 år. Här har man ju förstört en hel del av historien. Man tog ett raskt kliv från 1830-tal tillbaka till klassisk tid, och passade samtidigt på att låta tyskar och danskar rita och uppföra i klassisk stil de officiella byggnader som den nya demokratin krävde.

Gullög Nordqvist framförde många, ofta roande, exempel på hur historien har använts för att inspirera, feltolka eller skapa legitimitet för politiska beslut. Hon antydde vilka olika faktorer som styr forskningen, och påtalade hur dess inriktning ändrats i vår tid från 1800-talet när mjuka frågor ansågs ointressanta och kungar, krig och nationella projekt var det som gällde.

Varför ska vi bry oss om det förgångna? Gullög Nordqvists svar är, bland annat: För att få kunskap, fördjupa och nyansera vår förståelse av vårt eget förflutna och avvisa stereotypier, förstå vad vi har gemensamt, få redskap som genomskådar hur historien används i fundamentalistiska och politiska ideologier och propaganda.

Kort sagt, för att förstå vår samtid i dagens globaliserade värld, förstå kulturmöten, identiteter och konflikter, förstå vad det är att vara människa. Vi kan bli klokare om vi använder oss av det förflutna!

Christina Berg-Tylöskog, Bollnäs Senioruniversitet

Följ nyhetsflödet och få pushnotiser om viktiga händelser från ditt närområde. Ladda ner vår nya app här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Skicka in en artikel om något som berör dig

Med Helahälsingland Nära kan du skriva egna artiklar och få dem publicerade.

Skriv en läsarartikel

Mer läsning

Annons