Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: En rapport från Bergakungens sal

/

Annons

En av sönerna frågade mig häromdagen om jag visste någon frisör med drop-in. Luggen hängde ner och det började kännas rätt akut.

Så jag började räkna upp de jag visste.

– Vad är det för frisörer då, undrade han?

– Tja, vanliga hederliga herrfrisörer, jag brukar själv gå dit, svarade jag.

– Nu är väl inte det någon garanti, menade han. Du var ju med på sjuttiotalet när alla såg ut som troll i huvet.

Som troll!

Vadå, hur kan han veta det? Jag brukar faktiskt se tillbaka på de åren med en viss nostalgi, inte som en tid av troll!

Jag ser med glädje gamla filmer från då och minns hur det faktiskt var. Hur folk såg ut, vilka bilar man körde och så vidare. Det är bara några dagar sedan som jag såg Mannen på taket med Karl-Gustav Lindstedt och Sven Wolter.

Skulle de se ut som troll? Ja kanske Sven Wolter då, lite grann…

Så har vi den senaste trenden där filmerna är nygjorda. Ta till exempel ”Tillsammans”, skulle de se ut som… Ja, kanske.

Det finns en kanal i mitt digra tv-utbud som kör en reprisomgång av den gamla Onedinlinjen. Ni vet, den där tv-serien från 1970-talet. Med sitt mäktiga intro, den stenhårde skeppsredaren James Onedin och Kapten Baines.

Det fanns en oskriven lag att ingen fick byta kanal – det fanns ju faktiskt två även på sjuttiotalet – när Onedinlinjen sändes. Då skulle nämligen mor Nordquist ha sin högtidsstund framför burken.

Det fanns inte mycket att välja på. Man fick så lov att titta, men jag kan inte påstå att jag var så förtjust i den.

Vad jag vill minnas så var det allt som oftast storm och med jämna mellanrum dog någon. Och så då musiken i början, skriven av Aram Khachaturian.

Skådespelarna skulle se ut som på 1800-talet. Men påminde samtidigt en hel del om sjuttiotalets mode. Onedins polisonger – påminde de inte lite grann om de där ekorrsvansarna som min gamle far hade på den tiden?

Kapten Baines, nej han hade ju alltid mössa på sig. Men sjömännen, det finns bara en sak att säga om dem – de såg ut som troll!

Jag kan fortsätta rabbla; Björn Ulvaeus, Brasse Brännström, ugglan I ”Från A-Ö”, Marc Bolan, Raskens eller varför inte vilken dåtida kärnkraftsmotståndare som helst. De må haft vad som helst att säga, men de såg för djävliga ut i huvudet.

Jag har aldrig brytt mig så mycket om min egen frisyr. Det kanske även sonen har noterat?

Nu vet jag också varför. Jag formades under en tid när alla såg ut som troll.

Mer läsning

Annons