Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftfullt och humorrikt

/

Starka musikstycken, skojfriska ögonblick och mycket folk.
Bollnäs Blås lockade som vanligt publik till sin nyårsdagskonsert på Kulturhuset.

Annons

Vad är väl en nyårsdag utan en konsert från Bollnäs Blås? För 29:e året arrangerades en tillställning för att fira in det nya året och för tredje året i rad var skådeplatsen Stora salen i Kulturhuset.

Konserten inleddes med neddragen ridå och ett arrangemang av Also Sprach Zarathustra av Richard Strauss. En kraftfull inledning utmynnade i ett ABBA-medley – med låtar som Mamma Mia, Super trooper och The winner takes it all – innan det var dags för unge konferenciern Jocke Leinonen att göra entré.

– Jag fick ett tips om att det är bra att ha en röd tråd när man pratar som konferencier. Därför tog jag med mig en röd tråd, sade han och drog upp en sådan ur vänsterfickan.

– Då kan det inte gå fel, fyllde han i.

Det gjorde det inte. Leinonen skötte sig galant på scenen, med skämt riktade både till den yngre och äldre publiken.

Konserten fortsatte med Emperors Waltz innan solisterna Malin Pärlenskog och Helene Danhard gjorde vacker duett av I know him so well – en sång från Chess-musikalen av Björn Ulvaeus och Benny Andersson.

Efter Djungeltime, en stund som hämtad ur djungelboken, kom dirigenten Kenneth Eriksson in på scenen och ersatte Mattias Lindgren för ett ögonblick.

– Det här är en låt som är betydligt svårare än andra och då räcker inte Mattias till, skämtade Kenneth Eriksson och satte igång Pomp and circumstance av Edward Elgar – kvällens mest svårspelade nummer enligt flera ur orkestern.

Halvvägs in i konserten blev det en bensträckare på en kvart innan Bollnäs Blås öste vidare. Efter pausen bjöds det bland annat på två Östen med resten-verk, en hyllning till discoeran samt ABBA-klassikern Happy new year.

Lina Edvinsson, som spelar fagott, fick även ta emot ett stipendium på 1 000 kronor ur Per Greens minnesfond som Bollnäs Blås har instiftat.

Helhetskänslan var att publiken trivdes med den levererande orkestern och den lättsmälta humorn i framförandet. Det var den "röda tråden" genom hela konserten – och då kan det ju inte gå fel.

Mer läsning

Annons