Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kanske är Arbrå på väg åt rätt håll

/
  • Alla butiker försvinner inte. Magnus Lund har öppnat te- och presentbutik i Arbrå.

Bilden av Arbrå spretar. Här är nästan lika dött som Holmsveden säger någon. Här finns mycket kvar säger en annan. Svårsålda hus, tomma butikslokaler och arbetstillfällen som försvunnit är en sanning, men här finns också 400 tesorter, bybor som trivs och krafter som vill bromsa upp en negativ utveckling.

Annons

Det är vardagseftermiddag i Arbrå och mörkt i många butikslokaler efter Bondegatan. Under kort tid har Arbråborna fått se utbudet minska rejält i centrum. På några år har två mataffärer blivit en, järnhandeln har försvunnit och förra året slog sporthandlaren igen. På den obemannade macken inne i byn har Ulla-Britt Carlsson och Gunnar Mårtensson precis tankat klart.

- Det måste väl vara bra i Arbrå eftersom jag bott här i sammanlagt 30 år, konstaterar Ulla-Britt.

Samtidigt tycker hon och Gunnar att det är en sorglig utveckling som pågår i byn, mycket har försvunnit, både arbetstillfällen och butiker, och snart ska även macken slå igen.

- Nu träffar man bara på folk utanför Ica eller på spelbutiken, säger Gunnar med en blandning mellan skratt och alvar.

Men det finns hopp. En lokal förening jobbar för att en ny mack ska byggas.

- Vi får väl se om det blir någon station vid södra infarten, för det är klart att vi ska ha en mack i Arbrå, säger Ulla-Britt bestämt.

En bit bort ligger gamla Handelsbankens lokaler, senast låg pizzeria Dundret här. Den grå husfasade är sliten, men hälsingebocken som ståtar mot Bondegatan är fortfarande gyllene.

Stängt på grund av renoveringstår det på en fönsterruta med handskrivna bokstäver som bleknat. Bakom huset finns en brant brandtrappa upp till andra våningen. Fönstret är öppet. Den som vill kan kliva på. Ett hakkors är sprayat på en av väggarna.

- Förslumningen tilltar hela tiden i Arbrå, det finns otroligt vanskötta fastigheter speciellt efter Bondegatan, säger Anna-Clara Tidholm.

Hon har engagerat sig husens öde. Nu senast skickade hon bilder till kommunen med exempel och hoppas att politikerna ska gripa in och agera mot loja fastighetsägare. Anna-Clara tror att centrums utsida påverkar människors insida.

- Det kan få unga att tänka att vi är inte är värda så mycket här eftersom det ser ut som det gör. Då kan man slå sönder ännu mer, säger hon.

Utsidan överskuggar också det som är bra i Arbrå, här finns trevliga villaområden, vackra hus, blommor på torget och en bra samhällsservice som hamnar i skymundan. Själv tycker hon att gamla Bondegatan är värd att bevara.

- Det är en bit historia som håller på att utplånas men tyvärr har förfallet gått så långt att det är bättre att riva vissa av husen, säger hon med vemod i rösten.

En samlingsplats i Arbrå är kiosken vid Sagahuset. På parkeringen sitter en taxichaufför i bilen och passar på att äta glass innan nästa körning. Under veckorna brukar det bli en del körningar i Arbrå, mest färdtjänst eller sjukresor. Själv bodde han i här mellan 1979 och 1983, men har ingen lust att flytta tillbaka.

- Då var Bondegatan full av liv, men nu är det tyvärr nästan lika dött som Holmsveden, säger han.

Utanför kiosken sitter också Santayo Ashebrom/berhe som är 18 år. För drygt ett år sedan kom han till Sverige och ungefär lika länge har han bott i Arbrå.

- Det är inte tråkigt i Arbrå. Här är lugnt och fint och jag saknar ingenting egentligen förutom min familj som inte är här i Sverige, säger han.

Men kvar i Arbrå blir han nog inte. Snart ska han få göra ett språktest och går det bra får han börja på Fordon och transportprogrammet i höst. Då flyttar han förmodligen in till Bollnäs.

En annan samlingsplats är Arbrås sista mataffär. På parkeringen utanför står Arbråbon Lena Lindblom. Bakom henne skymtar Arbrå Wärdshus. Den gula färgen har en matt ton och flera fönster är igenbommade med masonitskivor, andra har krossade rutor.

- Det ända vi har mycket av nu för tiden är frisörer, konstaterar hon.

Själv trivs Lena i Arbrå och tycker att det finns mycket bra på orten.

- Vi har bättre bio än i Bollnäs, en komplett vårdcentral, jättebra äldreboende, Bruks är fortfarande stora och det finns ett fint badhus, säger hon som några exempel.

Men allt det här går inte att ta för givet. Själv jobbar hon på vårdcentralen och ser att många Arbråbor listar sig i Bollnäs eftersom de jobbar där.

- Själv kommer jag precis från Bollnäs, men handlar alltid här på affären i Arbrå. Det är viktigt att vi stödjer det vi har, säger hon.

Själv tror hon att det går vända utvecklingen i Arbrå.

- Vill vi så går det, men vi behöver fler patrioter som i Edsbyn och måste få hit lite mer positiv anda. Annars riskerar vi att det blir som en fäbodvall här.

Men allt försvinner inte från Arbrå centrum, utan det finns exempel på nya butiker. Magnus Lund har öppnat en te- och presentbutik. Mitt i Arbrå centrum finns hela 400 sorters te.

- Butiken drar vi egentligen inte in några pengar på, det är mest roligt och som en service till byborna, säger Magnus.

Bakom en dörr i butiken finns en stor undangömd lokal. Där smaksätts teer, paketeras och levereras sedan till alla möjliga ställen, även utomlands. Det är det som drar in pengarna.

Magnus tycker att det funnits ett glapp mellan generationerna som håller på att växa igen. En ny generation, som han själv tillhör, har börjat flytta tillbaka till Arbrå och där finns ny kraft att hämta. Det rör på sig i byn och som exempel lyfter han fram föreningen Arbråkampen och gruppen som bildats för att starta en ny mack i Arbrå. Formidos och annat stök har spridit oro på byn, men Magnus upplever att det som mycket lugnare på sistone och det överrensstämmer med polisens bild.

Rolf Ångström, områdeschef för polisen i mellersta Gävleborg, berättar att Arbrå sticker ut när det gäller antalet anmälda brott. Så har det varit i drygt ett år och därför har polisen lagt extra krut på orten.

- Ett sådant här fenomen kan poppa upp var som helst. Det räcker att några brottsbenägna personer söker sig till ett ställe och så blir det en samlingspunkt för fler. När de personerna sedan försvinner från orten blir det lugnt igen, säger Rolf Ångström och nämner Runemo och Hertsjö som tidigare exempel.

Själv tror han att utvecklingen nu är på väg i rätt riktning i Arbrå igen.

En annan persons som ser en förändring i Arbrå är Anna-Lena Hansérs på Svensk Fastighetsförmedling i Bollnäs. På 90-talet var det riktigt svårt att sälja hus i centrala Arbrå. Idag är det trögt, men betydligt lättare.

- Du får fortfarande mycket hus för pengarna i centrala Arbrå och jag tror inte att den här trenden kommer vända snabbt, men det går åt rätt håll, säger hon.

Mer läsning

Annons