Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon kan bli världsmästare med slemmig gröt

/
  • Gröt ska serveras på fina dukar, tycker Viola Adamsson.
  • Här mitt bland råvaran bor Viola Adamsson. Vid Ljusnan mellan Segersta och Bollnäs.
  • Två skotska havrekross och de svenska platta grynen.

Gröt.
Säd, salt, vatten.
Det är inte så enkelt som du tror.
Nu ligger Viola Adamsson i hårdträning för att vinna Gröt-VM i oktober.

Annons

Gröt är gröt. En gemensam nämnare för människan i alla länder, genom alla tider.

Så alla kan väl laga gröt – det är ju bara att koka, trodde Viola Adamsson i Segersta. Ända tills hon blev kostansvarig för svenska skidlandslaget 1989.

– Då fick jag veta att Gunde vill ha sin gröt så, sältan skulle vara så här, konsistensen så här, säger Viola Adamsson.

Hon minns hur de andra nationernas idrottsmän åt te och fralla före femmilen. De rynkade på näsan åt svenskarnas gråa kladd.

Men Gunde vann.

Och sakteliga förstod allt fler: gröt är ett bra sätt att få i sig det man behöver.

Ändå har gröt varit fulmat i Sverige. Praktisk mat, kanske, men inget att ställa på vackra dukar och äta med silversked.

– Tidigare förnekade vi svenskar vårt matarv. Vi har förknippat gröt med den enkla bondekulturen som vi lämnat när vi har fått det bättre.

Men de senaste åren har gröten gjort en klassresa. Den har synts i trendkockarnas grytor, och det finns grötbarer i Köpenhamn och New York, berättar Viola Adamsson.

I fjol kom hon ut med boken Gröt & müsli. Basen är alltid enkel, men med rätt piff blir gröten en delikatess. I boken bjussar hon på recept som Gröt black & white – hälften mannagrynsgröt och hälften rågmjölsgröt. Serveras med blåbärshonung.

– Gröt är så traditionellt med mjölk och lingon, så man tror kanske att det måste vara så.

Viola Adamsson använder oftast inte mjölk på gröten, hellre en klick yoghurt. Och hon byter gärna sylten mot en fruktmüsli eller fruktsallad.

Gröten har följt Viola Adamsson genom livet. Hon har just tagit över sitt barndomshem bland sädesåkrarna vid Ljusnan uppströms Segersta. Här i köket åt Viola sin mammas gröt på 60-talet, och nu är det hon som håller grytan kokande.

Viola Adamsson är doktor i medicinsk vetenskap. I Bollnäs är det många som minns hennes ambitiösa forskningsprojekt 2008, där 44 personer åt enbart hennes experimentmat under sex veckor. Det var husmanskost på nordiska råvaror, inspirerad av den nyttiga medelhavsmaten. Viola ville ta reda på om man kunde förebygga hjärt-kärlsjukdomar även med nordisk mat, med bland annat fullkorn och rapsolja.

Svaret var ja.

Hon har också arbetat med produktutveckling av spannmål på Lantmännen.

Den 10 oktober är det internationella grötdagen. Då arrangeras varje år Gröt-VM i en bygdegård i den lilla skotska byn Carrbridge. Tävlande kommer från hela världen, och CNN brukar bevaka. I fjol vann en njurläkare från skotska Aberdeen.

Det finns en öppen tävlingsklass, där det ibland blir för kreativt för Violas smak. Prestigen ligger i att vinna huvudklassen. Där gäller det att koka en klassisk skotsk havregröt så bra som möjligt. Den görs inte på platta valsade gryn som i Sverige. I stället använder man kross; det ser ut ungefär som de svenska korngrynen. En jury utser vinnaren i blindtest. De bedömer smak, utseende och konsistens.

Fast visst sker alltihopa med en stor glimt i ögat, medger Viola Adamsson, som var coach åt den svenske deltagaren Per Carlsson i fjol.

Och nu siktar hon själv på att bli världsmästare i grötkokning. Man får ansöka om att delta, och det var väl rätt givet att hon kvalade in. Hon som har gett ut en grötbok och dessutom vunnit en internationell tävling med en kokbok om maten från sin forskning.

Viola Adamsson har sponsring från ett skotskt spannmålsföretag. De skickade nyligen sju kilo havrekross till Segersta. Dels den lite grövre som kallas Pinhead oates, dels den finare Medium.

Nu håller hon på att experimentera fram det perfekta receptet. Hon tänker blanda de bägge storlekarna, för att få "tugg" från den grova havren, och gelé-struktur från den fina. Det är svårt med orden här. Om man skriver tapetklister förstår alla, men det låter inte så trevligt.

– Jag vill ha gröten lös och mjuk, lite slemmig liksom.

Då gäller det att koka långsamt, så att stärkelsen från havrens kolesterolsänkande fiber betaglukan hinner fällas ut. Förmodligen kommer hon att använda "risotto-metoden". Det vill säga tillsätta mer vatten lite i taget under hela koket.

– Vissa tar med eget vatten till VM. Det kanske jag borde göra. Jag tror inte att det har någon betydelse, men det är ett sätt att bygga intresse för min gröt.

Saltet lägger hon till på slutet. Troligen lite mindre än vad en svensk gom vill ha, för en internationell smak. På så sätt hoppas Viola Adamsson att hennes slemmiga gröt ska falla domarna i smaken.

– Jag går för seger, men det är en bedömningssport så man vet inte.

Det vore tjusigt att kunna använda titeln grötvärldsmästare när hon öppnar sin nya restaurang i Bollnäs i slutet av oktober. Hon har anställt två personer och tagit över Östers matsalar. Det ska bli lunchrestaurang med husmanskost som bygger på hennes forskning. Men man ska också kunna få gröt. Förstås.

– Jag har gjort en meny med 40 olika grötar, precis som på en pizzeria, säger Viola Adamsson med ett skratt.

Mer läsning