Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Het skoldebatt på fullmäktige i Bollnäs

Rektorernas arbetsmiljö, friskolornas påverkan på de kommunala skolan och förra årets dåliga betyg. Frågor som rör skolan hamnade i fokus när kommunfullmäktig sammanträdde under måndagskvällen.

Annons

2012 tog kommunfullmäktige beslut om "Framtidens skola" , en bred politisk överenskommelse i 20 punkter. Det innebar bland annat en avveckling av tre kommunala byskolor, som blev i stället blev friskolor, och att högstadieverksamheten på Granbergskolan skulle flyttas till Gärdesskolan – nu omdöpt till Alirskolan.

Fyra år senare ger beslutet fortfarande upphov till långa debatter i fullmäktige.

Den här gången var det Benny Engberg (BP) som hade ställt en så kallad interpellation, alltså en fråga, till barn- och utbildningsnämndens ordförande Kristoffer Lindberg (S) där han undrade vilka delar av beslutet som ännu inte var uppfyllda.

Lindberg svarade snabbt att det mesta var antingen genomfört eller ska genomföras inom en snar framtid.

Men det var bara startskottet på lång debatt. Det råder ingen tvekan om att skolan är något som engagerar, och oroar, många av kommunens politiker.

Från Bollnäspartiets sida är det framför allt tre saker som man är missnöjd med. BP anser att kommunen missgynnar friskolorna, att det inte görs tillräckligt för att främja alternativa pedagogiska metoder och att den punkt i överenskommelsen om Framtidens skola som talar om en platt organisation inom barn och utbildningsförvaltningen ignoreras av den styrande minoriteten.

Systemet med viktad skolpeng, som i praktiken innebär högre skolpeng till kommunala Granbergsskolan än friskolan Lust & Lära, försvarades bland annat av Maria Mörk (V). Hon läste högt ur en rapport som drog slutsatsen att friskolor leder till ökad belastning för den kommunala skolan, eftersom till exempel nyanlända elever med större behov av särskilda insatser sällan går på friskolor.

Vad gäller alternativa pedagogiker ansåg flera rödgröna ledamöter att det inte är något som politiker bör besluta om.

– De måste få växa fram underifrån, sa till exempel Johan Toll (MP)

Och vad gäller den platta organisationen återknöt Kristoffer Lindberg (S) till att Arbetsmiljöverket nyligen ställt krav på att kommunen måste göra någonting åt rektorernas höga arbetsbelastning.

Läs mer: Trycket på rektorerna är för högt – Arbetsmiljöverket kräver åtgärder

– Jag sympatiserar med begreppet platt organisation men ser också risker. Mer och mer ansvar hamnar på rektorerna när förvaltningsorganisationen krymps, sa Kristoffer Lindberg.

Enligt honom har kommunen i nuläget att välja på att antingen anställa fler chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen eller anställa mer administrativ personal som kan underlätta rektorernas arbete.

Anders Bergsten (KD) knöt an till förra årets rekorddåliga resultat, 39 procent av de kommunala skolornas avgångselever saknade gymnasiebehörighet , och förklarade att han anser att det är viktigare att elever går ut skolan med fullständiga betyg än att barn- och utbildningsnämnden håller sin budget.

Det höll inte Bengt-Olov Renöfält (C) med om, eftersom han anser att en budget i balans är en förutsättning för en fungerande skola.

Men det fanns åtminstone ett skolrelaterat ärende där fullmäktiges ledamöter var helt överens. Att bevilja tekniska nämndens förfrågan om att plocka 6 miljoner kronor från nästa års budget för att bygga om ventilationen på Kilaforsskolan redan nu klubbades igenom helt utan debatt eller reservationer.

Läs mer: Nu kan luften på Kilaforsskolan förbättras

Mer läsning

Annons