Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Galvåns öde engagerar

/
  • Den stora flottrensningen på 1950-talet har påverkat Galvåns miljö.

Ska Galvån återställas till sitt ursprungliga skick eller inte? Frågan har hängt i luften ett tag, men kan nu komma att avgöras av länsstyrelsen.

Annons

Galvån rinner från Galvsjön till Ljusnan vid Röste i Bollnäs. Den är ett av de vattendrag som på 1950-talet rensades, främst på stenar, för att bereda plats åt flottningen. Men stenar är viktiga för miljön i och kring vattnet, berättar Tomas Frisk från Bollnäs fiskevårdsförening.

– De utgör födoplatser för insekter, ståndplats för fisk och bohålor för kräftor. Och de hindrar vattnet från att strömma på för hårt.

Tomas Frisk tillhör också Galvågruppen. Den grupp som föreslog att Galvån i Bollnäs ska genomgå en biotopåterställning. Då läggs stenar tillbaka för att försöka återskapa vattnets ursprungliga skick. Förslaget får stöd av kommunens limnolog Tommy Vestersund.

– Galvån är tillsammans med Voxnan Ljusnans viktigaste biflöden. De föreslagna åtgärderna är i linje med de nationella miljömålen och EU:s vattendirektiv. Galvån har en unik öringsstam och för en inte alltför lång tid sedan fanns det fullt av flodkräftor och stora mängder harr i ån, säger han.

Innan Galvågruppen kunde skicka in en ansökan om återställning kallades berörda parter till ett samrådsmöte. Inga direkta motargument ska då ha kommit fram och ansökan lämnades in.

Men några berörda markägare kände sig oroliga och hörde av sig till länsstyrelsen som ordnade ytterligare ett samrådsmöte för att fortsätta diskutera frågan.

– Det är roligt att det finns ett så stort intresse för att göra en återställning av Galvån, men det framkom på mötet att det finns en förhistoria som är lite infekterad och väcker frustration, säger Kalle Gullberg, fiskerikonsult på länsstyrelsen och den som höll i mötet.

Bakgrunden ska dels ligga i utnämningen av Galvån till naturvårdsområde 1996. Ett begrepp som 1998 byttes ut mot naturreservat. Men några markägare menar att de aldrig fick någon information om att ån blivit naturreservat.

En annan bidragande faktor är att Galvågruppen, innan de hade avslöjat planerna för berörda markägare, bjöds in till ett möte med socialdemokraterna i Bollnäs för att informera om återställningen.

– Vi blev så klart upprörda när vi fick reda på mötet via tidningen. Egentligen är vi inte emot att Galvån återställs. Vi vill det bästa för fisket och vattnet här, men de har gått bakom ryggen på oss, säger en markägare som önskar vara anonym.

Tomas Frisk säger sig förstå att det finns de som tycker att markägarna borde ha underrättats, men att den information som politikerna fick ta del av var densamma som markägarna senare skulle få och att det aldrig var deras mening att föra någon bakom ljuset.

Men det finns också markägare som ställer sig positiva till återställningen. Pernilla Bjärne i Fröste är en av dem. Hon tror att alla egentligen är överens om själva sakfrågan, men att andra frågor bromsar upp.

– De som är kritiska är få, men hörs mest. Det är vi människor som har ställt till det i våra vatten och om vi då kan återställa den biologiska mångfalden så gott som det går så är det fantastiskt bra, säger hon.

Bollnäs kommun har nu, i egenskap av förvaltare av naturreservatet, tagit över ansökan för åtgärderna i ån och ska djupare sätta sig in i ärendet innan kontakt tas med länsstyrelsen.

Mer läsning

Annons