Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det är svårt att värdera"

/

En ny LRF-undersökning visar att svenskarnas förtroende för bonden som matproducent är stort. Samtidigt vacklar många lantbrukare ekonomiskt – och återväxten är skral.

Annons

Vid sidan av LRF:s undersökning om svenskarna förtroende för sina bönder, finns en verklighet som inte är fullt lika ljus.

Tidigare i år presenterades siffror från konkurrenskraftsutredningen, som undersökt framtidsutsikterna för det svenska lantbruket. Där framkom att många lantbrukare bedriver sin verksamhet med så små ekonomiska marginaler att de inte tar ut någon lön.

Och bara härom veckan kom siffror från LRF som visar att intresset för att driva eget lantbruk har dalat bland ungdomar de senaste 20 åren.

Per-Åke Perers, mjölkbonde med omkring 200 djur på sin gård i Växbo, tycker att det känns bra att förtroendet för svenska bönder är högt hos konsumenterna, men samtidigt skulle han gärna se att fler gick från ord till handling.

– Det är svårt att värdera en sådan här undersökning. Det är väldigt lätt att säga "det är klart att jag väljer svenskt" och att man har förtroende för svenska bönder. Men sedan, när man står där i butiken och jämför prislappar, ja då är det lätt hänt att välja det billigare importerade alternativet.

Per-Åke Perers har förståelse för att prislappen är viktig för många, men han önskar att fler tänkte ett steg ytterligare.

– I Sverige är vi bland de bästa i hela världen när det gäller djuromsorg och att ha en restriktiv syn på användning av antibiotika. Vi har en bra lagstiftning och bra kontroller, så den som väljer livsmedel från svenska bönder kan vara ganska säker på att det är schyssta produkter.

Han är kritisk till hur vissa importerade produkter marknadsförs.

– Man vet ju att "naturbeteskött från Brasilien" är något som många väljer i butiken, eftersom priset är lågt. Men då stödjer man samtidigt ett jordbruk där regnskogar skövlas, där djuren får genomlida långa slakttransporter och där mycket antibiotika används.

Han slår lätt uppgivet ut med händerna när han tillägger:

– Men man sätter en gullig bild på en betande ko på förpackningen, och folk köper det.

För mjölkbönder som han själv är de sjunkande mjölkpriserna en direkt konsekvens av den importerade mjölken.

– I morse fick vi besked om att mjölkpriset sänks igen, med nio öre från den tredje augusti. Det blir 100 000 kronor på årsbasis för oss, med de volymer vi har, konstaterar Per-Åke Perers.

Han ser bara en realistisk lösning för att den svenska lantbruksnäringen ska kunna stärkas:

– Att konsumenterna börjar handla så att importen minskar, helt enkelt att det börjar köpas mer svenskt i butikerna.

Att nå dit är inte omöjligt, tror han.

– Trenden är ju att fler och fler börjar bli mer jordnära i sitt sätt att se på mat. Många, kanske särskilt i städerna, har börjat reflektera över var maten kommer ifrån och överlag har lokalproducerat fått ett uppsving. Det är åtminstone en bra början. Köttbranschen ligger lite före där, men även gällande mjölk har medvetenheten börjat bli större.

För den konsument som med sitt val i butiken vill gynna en lokal mjölkbonde som levererar till giganten Arla – som dominerar i våra trakter – så uppstår dock en lätt paradoxal situation. Då är det nämligen bättre att välja exempelvis en ost gjord på dansk mjölk, bara den kommer från Arla, än att köpa en ost av svensk mjölk från en annan tillverkare.

– Ja, det där blir väldigt luddigt, och svårt för konsumenten att förstå sammanhanget. Det är nackdelen med att Arla är så stort. Men faktum kvarstår, om Bollnäsborna vill gynna sina lokala bönder så är det Arlas produkter som gäller. Och det allra bästa är så klart att välja Arla-produkter med svensk mjölk.

Per-Åke Perers avslutar:

– Om Milko och Gefleortens mejeri hade gått ihop för länge sedan, då hade vi kanske haft ett starkt Gävleborgsmejeri, men nu ser det inte ut så.

Mer läsning

Annons