Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är nya tider i Arbrå

/
  • Arbrå Verkstad blev senare Svedala Arbrå. Tillverkningen av stenkrossar var hjärtat i verksamheten. Företaget var ett tag Bollnäs kommuns största arbetsgivare.

Det finns två sidor av myntet. Det gäller i synnerhet Arbrå. Här är huspriserna låga, många arbetstillfällen har försvunnit, brottsligheten har ökat på sistone och centrum krymper sakta.

Men det finns också en annan sida som visar på engagemang och att det faktiskt rör sig på byn. Igår berättade vi om storsatsningen på 60 nya jobb i gamla Svedala-Arbrås lokaler.

Arbrå är intimt förknippad med sin industrihistoria. Idag blickar vi tillbaka.

Annons

Det fanns en tid när folk flyttade till Arbrå. Här fanns jobben och samhället växte så det knakade. Nu pendlar de flesta ut från byn och en av de stora arbetsgivarna på orten är borta för alltid. Det är nya tider och nya utmaningar som orten står inför.

Arbrå, en tillsynes vacker plats omgiven av blånande berg, i Ljusnans dalgång med välansade villaområden, en väl utbyggd samhällsservice och gamla Bondegatan som skyltar med många äldre ståtliga hus. Vad är det då för skuggor som fördunklar ljuset över samhället?

Det går inte att skilja Arbrå från industrin. Utan den hade samhället aldrig funnits. På andra sidan älven finns tidiga lämningar från kakel- och tegeltillverkning. Den tidiga industrin var beroende av vattenkraft och låg längs med älven. Då var Arbrå fortfarande en sandhed men började växa fram när järnvägen kom 1870. När första kraftverket byggdes i slutet av 1800-talet blev industrierna mer mobila och Arbrå började snabbt byggas ut.

Stora dominerande arbetsgivare blev snart Arbrå kraftverket (nuvarande Fortum) och Arbrå Verkstad som blev Svedala-Arbrå AB. Senare växte en annan stor arbetsgivare fram på orten, Bruks AB Arbrå. Under sin relativt korta levnad var Arbrå länge en inflyttningsort. Här fanns gott om jobb. I takt med att välståndet växte och arbetarna fick det bättre revs många av de trånga arbetarbostäderna och gav plats åt nya välmående villaområden.

Industrin satte sin prägel på samhället på många sätt.

- Det har alltid varit en genomströmning av folk i Arbrå. Vi har inte den där bymentaliteten som finns i Vallsta och Alfta där folk håller ihop, säger Arbråbon Bert Hedlund.

Själv har han levt hela sitt drygt 80-åriga liv i Arbrå och började jobba på Arbrå Verkstad 1960. Där stannade han kvar ända fram till pensionen 1989. Som så många andra arbetare bodde han i trakten. Bert Hedlund säger att han växte upp i ett helt annat samhälle.

- Jag brukar säga att vår generation tog det gottaste. Allt blev bara bättre och bättre; jobben blev bara fler, samtidigt som barnbidrag och sjukförsäkringen byggdes ut, säger han.

Den som bodde i Arbrå behövde knappast utsätta sig för långa pendlingstider.

- När jag var ung jobbade alla på Arbrå Verkstad eller Arbrå kraftverk. Under en period var Arbrå Verkstad den största arbetsplatsen i hela Bollnäs kommun, berättar han.

På 70-talet började neddragningarna märkas i industrin, men de skedde stegvis. En tung tid i Arbrås historia var i slutet av 2008 och i början av 2009. Under några månader varslades runt 140 personer. Allra värst drabbades Arbrå-Svedala som då bytt ägare och hette Sandvik SRP. Den anrika industrin, som en gång sysselsatte runt 450 personer, lade ner hela sin produktion.

På andra sidan järnvägen tornar fabrikslokalerna upp sig. Cykelställena bredvid nedgången till fabriken står öde. Det stora gula tjänstemannahuset på Bondegatan är igenbommat. För två år sedan var Arbråbon Lennart Arrel med att tömma huset på det allra viktigaste. Flytten gick till ett litet kontor i Bollnäs. Nu sitter han och åtta medarbetar ute vid Folkhögskolan, det är resterna av den gamla Arbrå-Svedala. Lennart Arrel som började jobba på företaget 1967 är en av de sista att sluta.

- Det betydde allt. Nu efteråt inser man hur bra det var egentligen. Där fanns alltid jobb och på slutet var det väldigt bra villkor för arbetarna. När fabriken försvann drog det med sig samhället. Förfallet är totalt egentligen och var och vartannat hus är till salu. Arbrå har blivit öde och det känns som ett spöksamhälle, säger han.

Men det är inte helt öde i den gamla fabriken. 2009 köpte ett nystartat fastighetsbolag upp de stora industrilokalerna på runt 16 000 kvadratmeter. En av ägarna är Arne Häggeborg.

- Första vintern var inte rolig med alla tomma lokaler som skulle värmas upp. Då var det inte många som trodde på det här, men nu känns det bra, säger han.

En som vet hur ensamt det var i början är Rolf Olsson, vd på SRG Production i Arbrå.

- När Sandvik SRP försvann var det bara vi kvar här ute. Det var vår stora arbetsgivare så det var tufft och vi gick från att vara tjugo man till bara sex personer, berättar han.

Nu har personalstyrkan börjat växa igen och SRG har fått flera nya företag som grannar ute på området. Snart är hälften av ytorna uthyrda i industrilokalerna och Arne Häggeborg tror att allt kommer vara uthyrt inom ett år.

Journalisten Kristina Mattsson som har skrivit reportageboken "Landet utanför" och har besökt bruksorter på olika håll i Sverige som riskerar att dö ut. Arbrå är inte en klassisk bruksort, men kanske finns vissa likheter.

- Sedan krigstiden fram till 70-talet byggde de här industriorterna svenskt välstånd och det fanns en stolthet hos industriarbetarna. Sedan dess har världen förändrats mycket och många bruksorter har stora problem, säger hon.

Kristina Mattsson tycker att det är en sorglig utveckling, men det är viktigt för orternas överlevnad att våga förändras. Ibland står den gamla stoltheten i vägen och hindrar att något nytt växer fram.

- Jag känner inte till just Arbrå, men eftersom det inte bara funnits en stor arbetsgivare utan även flera mindre, så har nog Arbrå ganska goda förutsättningar, säger hon.

Det är alltså nya tider. Någon stor industri som sysselsätter drygt 400 man tror inte fastighetsägaren Arne Häggeborg på i sina lokaler. Däremot tror han att ett livaktigt industrihotell håller på att växa fram bakom Arbrås järnväg. Och en viktig fördel med många små företag är att faller en faller inte alla.

Mer läsning

Annons