Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åklagaren: En av de åtalade fejkade larmsamtal om Akropolisbranden

Enligt åklagaren var det en avancerad plan med förberedelse och fejkade telefonsamtal som ledde fram till den grova mordbranden i restaurang Akropolis.
Enligt de åtalade männen blev de krävda på pengar. Men utpressarna fick inget. Då tände de på restaurangen.

Annons

Läs också: Så blir Akropolisrättegången

Under måndagen pågår två stora mål i tingsrätten i Hudiksvall. Det är första rättegångsdagen av fyra om den grova mordbranden i restaurang Akropolis. Så är det även den sista dagen om målet med stöld och häleri i Kilafors där gods för flera hundra tusen kronor beslagtogs av polisen.

Det gör att omkring 25 personer – rättens personal, de åtalade, försvarare, åklagare, häktespersonal, vittnen, medier och åhörare, får trängas in i en av de mindre salarna för huvudförhandling om den grova mordbranden.

Rättegången inleds med att kammaråklagare Christer Sammens under en dryg timme går igenom åtalet. Han har tagit över målet till rättegången, från vice chefsåklagare Ulf Back som ledde utredningen. Att ta över någons annans mål är inte lämpligt, men nödvändigt i semestertider, enligt Sammens.

Han lyfter fram flera viktiga bevis som enligt honom visar att det var de åtalade männen, som båda är i 40-årsåldern och har koppling till restaurangen, som tände på.

Det handlar om att mordbrännaren inte har brutit sig in i lokalen, att larmet har avaktiverats och att en rörelsedetektor till en strålkastare på baksidan av restaurangen hade täkts över.

Andra bevis som åklagaren lyfter fram är att en av männens dna har hittats på en av korkarna till de behållare med bensin som ska ha använts vid anläggandet av branden. Och i analysen av deras telefontrafik finns enligt åklagaren mycket som binder dem till brottet.

Männen är hemmahörande i Bollnäs respektive Gävle och åklagaren trycker på att just vid tiden för branden var Gävlemannen i Bollnäs. Analysen visar även att männen hade tät telefonkontakt innan branden.

Åklagaren har granskat telefonanalysen och männens vittnesuppgifter och hävdar därför att Bollnäsmannen låtsades för sina vänner att han fick ett samtal om att det brann restaurangen, åkte dit och själv sedan tände på.

De båda åtalade männen lyssnar uppmärksamt på åklagaren och följer tillsammans med sina försvarare med i genomgången. När åklagaren kommer med påståendet om det fejkade telefonsamtalet börjar Bollnäsmannen slå nervöst med sin penna.

Åklagaren framhåller även att den åtalade Bollnäsmannen inledningsvis sa att han inte visste något om vem som skulle ha tänt på. Men när han fick veta att hans dna fanns på några av bensinbehållarna berättade han i stället att det hade kommit okända män och krävt honom på pengar.

De ska även ha tvingat honom att hålla i bensindunken och de skulle bränna ned restaurangen om han inte gav dem pengar. Men även om mannen har ändrat sin historia har både han och hans medåtalade hela tiden varit tydliga med att de förnekar brott.

– Men den telefonavlyssning som polisen har gjort visar ingenting alls om någon hotbild mot restaurangen, säger Christer Sammens.

Enligt Bollnäsmannens försvarare Per Råström är det utpressarna som har tänt på restaurangen. Han säger dessutom att han under rättegången kommer att visa att hans klient inte var i restaurangen när branden startade och påpekar att det har varit många ouppklarade bränder i restauranger i Bollnäs.

Per Råström säger dessutom att positionering utifrån vilka master en mobiltelefon har kopplat upp sig mot inte är helt pålitlig. En telefon kan koppla upp sig mot en annan mast än den närmaste om den närmaste är hårt belastad.

Rättegången fortsätter under eftermiddagen med förhör med de tre personer som bor ovanpå restaurangen.

Mer läsning

Annons