Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

50 år sedan Bollnäs första varuhus öppnade: "Vi hade en fantastisk personal"

/
  • Åke Asplind, i dag 84 år gammal, var chef för Bollnäs första varuhus.
  • Tidningsnostalgi. Ljusnan rapporterade så klart från Tempos invigning 30 mars 1966.

Den 30:e mars 1966 öppnade Tempo i Bollnäs. Staden hade fått sitt första varuhus. Varuhuschefen Åke Asplind, i dag 84 år gammal, minns det enorma intresset vid invigningen – och hur orolig han var för att det skulle uppstå krockar i parkeringshuset:
– Vi hade högertrafik där, trots att det inte hade införts i Sverige än...

Annons

Den stora betongbyggnaden som tog upp ett helt kvarter i centrala Bollnäs hade tagit ganska exakt ett år att bygga. Trots en osedvanligt kall och grinig vinter som ställde till en hel del bekymmer i bygget kunde tidsplanen hållas och öppnandet av Tempo kunde bli verklighet.

Nu är det 50 år sedan som Bollnäs första varuhus slog upp portarna i den fastighet som numera inrymmer Åhléns.

– Det var ett väldigt intresse. På öppningsdagen bara vällde folk in, minns varuhuschefen Åke Asplind.

Läs också: Ny däckverkstad invigs på Norrborn i april

Han var med sina 34 år en ung chef vid öppningen. Eftersom han gärna rörde sig ute i butiken och samtalade med kunder blev han snart ett välbekant ansikte för Bollnäsborna:

– Hur är det nu amerikanerna säger, "Business by walking around", skämtar Åke Asplind över en kopp kaffe hemma i villan på Björktjära.

Det var jobbet på Tempo som gjorde att han kom till Bollnäs i första läget – och i Bollnäs bor han fortfarande kvar.

– Från början hade jag ingen tanke på att bli kvar när jag kom hit med flyttlasset den 15 januari 1966. Men det var ett trivsamt ställe med härliga miljöer runt omkring och jag kände mig hemma här. Jag blev erbjuden att jobba vid andra, större, varuhus vid två olika tillfällen men jag tackade nej.

Åke fortsatte som varuhuschef ända tills sin pension, i början av 1990-talet. Han hade starka känslor för varuhuset i Bollnäs, som han var med om att bygga upp ända från planeringsstadiet till den pampiga öppningsdagen med musikorkester och fyrverkeri.

– Om vi hade god lönsamhet? Ja, vi höll hakan ovanför vattenytan i alla fall. Börjar man visa röda siffror så försvinner man snart från marknaden.

Matvarorna var den största kassakon i varuhuset, som hade ett brett sortiment – här fanns allt från parfymer och mode till heminredning och verktyg.

– Livsmedel gick bra, men även det andra knallade på. De olika avdelningarna liksom stöttade upp varandra, om man kom till Tempo för att handla något speciellt så var det lätt till hands att slinka in och handla lite på en annan avdelning också.

Läs också: Ö&B övervägde Bollnäs – blir kvar i Söderhamn

En hel del handlare i Bollnäs såg på Tempo som den stora stygga vargen som kom till stan, men som Åke Asplind minns det så gick det ganska snabbt över.

– Det var väl så att många såg att det gick att dra fördelar av att ett stort varuhus drog folk till centrum. Bland annat var det många som utnyttjade vårt parkeringshus för att kunna gå och handla på stan.

Tempos intåg gjorde att folk i Bollnäs erbjöds att handla på ett annat sätt än tidigare. Det moderna konceptet tilltalade många.

– Vi kom med något nytt för Bollnäsborna. Man kunde gå in i affären, se och känna på en vara och ville man inte ha den så lade man tillbaka den och gick vidare till nästa. Det här var en nyhet som många tyckte om. I andra affärer så fick man lov att besvära någon att dra fram en låda och sätta fram på disken om man ville se en vara.

Ändå var det inte det nya konceptet som byggde framgången i Bollnäs, det var människorna som arbetade med det, betonar Åke Asplind:

– Vi hade en fantastisk personal, det ska du börja din artikel med. Det var personalen som skapade Tempo i Bollnäs, med sin kunskap och hjälpsamhet. Det var väldigt bra folk på alla plan.

I Ljusnans rapport från öppningsdagen står att varuhuset hade 108 anställda, men enligt Åke Asplind var det så många som 123 personer som arbetade på Tempo vid den tiden.

En annan anledning till Tempos framgång var att varuhuset blev en populär mötesplats.

– Folk samlades i varuhuset, speciellt i samband med storhelger då återvändarna gick ner och ställde sig utanför kassorna, där de alltid träffade en hel del gamla bekanta. Ibland var det lika mycket folk utanför kassalinjen som i själva butiken, säger Åke och ler åt minnet.

Läs också: Johan Olssons företag i Alfta växer så det knakar

I dag besöker han inte sitt gamla varuhus speciellt ofta. Dagens Åhléns har inte mycket gemensamt med Åkes varuhus.

– Det är väldigt sällan jag går in på Åhléns, jag känner mig främmande där. Det är snyggt och fint, så på det sättet är det attraktivt, men vare sig sortimentet eller exponeringen av varorna är något som tilltalar mig.

Vad tycker du om Bollnäs som handelsstad idag?

– Jag tycker att man gjort vissa misstag. Ta Bollnäs norr till exempel, där finns bra och fina affärer – men de skulle ha legat längre söderut, ungefär där Lidl ligger idag. Och så skulle man ha öppnat upp gatan från stan till Röda Kvarn. Alla vill ha ett levande centrum och man hade kunnat ha ett fint gångstråk där affärerna skulle ha dragit kunder åt varandra. Det finns flera exempel på hur man har misskött sånt här i andra städer, som Sundsvall och Söderhamn. Det var fina handelsstäder en gång i tiden, men nu har stadskärnorna utarmats.

Snart öppnar Biltema på Bollnäs norr, det blir en av de större handelsetableringarna i staden någonsin. Hur kommer det att påverka Bollnäs?

– Det kommer att suga ännu mer must ur själva centrum, är jag rädd för. Hade Biltema däremot legat lite mer centralt så hade det kunnat bli en välsignelse för stadskärnan.

Känns det som att det har gått ett halvt sekel sedan invigningen när du tänker tillbaka?

– Nej, det känns väl mer som i går tycker jag.

Till sist, Åke Asplinds oro angående trafikkaos på parkeringsdäck under premiären var obefogad. Allt gick bra, ingen tog vänsterfilen. Men kanske var det ändå Åkes förtjänst att det hela förlöpte utan incidenter – han hade nämligen sett till att det fanns ordningsvakter som dirigerade bilarna i parkeringshuset.

Mer läsning