Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hälsingeord från A till Ö

Vad vet du om hälsingedialekten egentligen? Förstår du vad aglös, dôrgvagel, förveten och utavessing betyder?

Varje socken har sin dialekt, men många ord återkommer runt om i Hälsingland, om än uttalet kan skilja en del.

Den här listan, som bygger på en genomgång av en mängd olika dialektuppteckningar från socknar i Hälsingland, ska inte ses som en vetenskapligt kontrollerad ordlista, utan snarare ett axplock över ord som återkommer i Hälsinglands dialekter. På en del håll uttalas ordet annorlunda, på andra är betydelsen delvis en annan.

Revyrävarna Petters-Börje Olsson, Cia Olsson och Lennart Hämäläinen, som står stadigt fast i den hälsingska dialektmyllan, har hjälpt till att gestalta en del av alla dessa finurliga och användbara ord och begrepp.

Christina Busck

A

Några användbara hälsingeord på A:

Aglös – respektlös, har inte respekt för något

Annersia – andra sidan

Annavar, annervar – varannan

Assint – ingenting

Atmä – bredvid

Agsamt – gruvsamt

B

Bra nog – rätt mycket

Bakan – på baksidan, baktill

Bangen – förvånad

Bedlundsam – tålmodig

Beskyttad – bekymrad, orolig, upprörd

C

Cedera – förlora, tappa, mista

Chalur – misstänksam - enbart bild porträtt på ngn som ser misstänksam ut.

D

Dalmig – fjantig, fjollig

Divla – diskutera något man är oense om

Dänne – där

Dôrgvagel – spindelnät

Dôven – känna sig hängig, olustig

E

Efterlut – utförsbacke, medlut

Efterpå – efteråt

Exmera – godta något

F

Falas – färdas

Flessa – skratta

Fjaskig – opålitlig, narraktig

Flurig, floke – trasslig, rufsig, oredig

Frössam – frusen av sig, ömtålig för köld

Förveten – nyfiken, vetgirig

G

Gammelvâla – gammeldags

Glåma – stirra häpet, förvånat

Gnepsjas – bråka, kivas

Gnussa – gnida

Granntyckt – snarstucken

H

Hannbaken – översidan av handen

Harkig – sjuklig, krasslig i andningsorganen

Hugvill – yr i huvudet

Humma däg – flytta på dig

Husken – frusen

Hågsa – gilla, godkänna, tycka om, vilja ha

Häler inte – orkar inte, står inte ut

Hôrsa, hôscha – gapskratta

Hôsig – slarvigt klädd

I

Illjälu – illistig, slug

Illfänas – skrika, leva bus

Illtegad – ängslig, men även otålig

Illvar – ana oråd

Inas – ängslas

Inmä – bredvid

Intnå – ingenting

J

Jalka, Jarva, Javla – tugga, t ex tuggummi.

Joll, jåll – löjlig, löjligt

Jetta – måste

Jussôm – lika som

Jåmitt – sakta, stilla, sävligt

Jåns, jånst – nyss, för en stund sen

K

Kakvig – frimodig, försigkommen

Klatter – fuskverk, dåligt arbete

Klema på mej – Dalta med mig

Klômmen – valhänt, svårt att ta i något

Knôven – känna sig dålig, sjuk

Kofiner – grimasera

Kokveta, kuckurella, kokvitta, ringharla, kokala – sädesärla

Krank – mygga, insekt

Kryl – många

Kullra – ramla omkull

Kurka – inte orka med'

L

Lamä – intill, tillsammans med

Loggig – dammig, skräpig

Lysta – önska, vara intresserad av

Långkuse – orm

Lärer – måste

Löträdd – vågar inte

M

Malång – känna sig slö, sjuk

Maschkvälen – märkvärdig

Menför – ofärdig

Menföre – besvärligt väglag

Myssla – småvissla för sig själv

Mängta – knåda, blanda

N

Nare – några

Noraväär – nordanväder

Nosgrann – petnoga

Nuvug – hornlös

Nässja – småplocka, ta lite grann

Nästför – snart slut, inte långt kvar, nära förestående

O

Ofrå – nyvaken

Ogåle – ostädat

Ohappa – i misshugg, av misstag

Ohôga – ovillig

Omagle – äckligt

Ominst – ovillkorligen

Ovôle – slarvig med saker o ting

P

Pjaska – plaska med vatten

Pjål – larvigt

Plösa – slänga i väg

Pryll – skrynklor, skrynklighet

Pumsa – gå i lös snö (som pulsa)

Puns – vattenpöl

R

Ragel, rammel – saker som anses som skräp av vissa

Rallig – skvallrig

Rankug, reku – ostadig

Rämja – skrika, ropa

Rômmelbôsa – myrstack

S

Sinnig, sinnu – arg, ilsken

I smôgan – i den smala glipan mellan husen

Sôlskren – ofärdig

Störschten – stor

Skväler – gråter

Skvättig – lättskrämd

Slög – rolig, komisk

Snaschp – duktig, strong

Storula – storgråta

Syta – att ha någon i knät

T

Tepen – dålig matlust

Trynfala – pussa

Tull – trädtopp

Tôrvas – slåss, slagsmål

Tôva – dröja

Tyckmycken – snarstucken, lättretlig

U

Uma – tjuta, utstöta osammanhängande ljud

Uslas – det krånglar till sig

Utavessing – någon från annan ort

V

Vala – världen

Vea – hugga, samla ved

Vessen – dålig, orkeslös

Viller – bättre

Von – utsikt, möjlighet

Vrensk – hingst

Vånkert – riskabelt

Vänog – ganska bra

Y

Ygg – hemskt, dystert, olustigt

Ymse – olika

Ynnta – kvida

Yrssansam – slösaktig

Yst – öster

Å

Åbleka – låtsas inte om /ovetande

Åcken – vem

Ågôm – vaksam

Åma – larv, insekt

Åt, Åvåt – mygg, broms och knott

Åtfritt - Myggfritt

Åtmä – bredvid

Åävla – något som ligger långt borta

Ä

Änsäv – envis, ihärdig

Ännsa – se, få syn på

Ännsjäl – resultat

Ävjas – försöka att, göra sig besvär, strula, krångla

Ö

Ôcken - Vem?

Ögenle – betrakta, följa med ögonen

Ömfaras – passera varandra utan att se

Ömle – ynklig

Ömta – vara rädd om

Örmas – krångla, trassla till sig, strula

Övverhörst – mycket