Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsingeby i gränsland

I tio år har Yngve Eliasson arbetat med att kartlägga gårdar och släktled i hälsingebyn Ängersjö, byn som genom någon konstig gränsdragning kom att hamna i Härjedalens kommun och Jämtlands län.

Redan för närmare 9 000 år sedan fanns det folk som slog sig ned i Ängersjös omgivningar. Arkeologer har gjort mängder av fynd som bevisar bosättningar från stenåldern. Det finns de som hävdar att de första människorna slog sig ned här för mer än 10 000 år sedan.

Annons

En gång, i tidig kristen tid, tillhörde Ängersjö Ljusdal eller Färila innan byn så småningom hamnade i Ytterhogdal, en annan hälsingeby, och dess socken. Ängersjö utgjorde en tid eget kapellag.

I dag är Ängersjö en avfolkad by och delar öde med andra byar i de västra delarna av Hälsingland.

Yngve Eliasson har i första hand åstadkommit en gårdsbok. Han har försökt att kartlägga alla gårdar som anlagts i Ängersjö kyrkby, men även vissa gårdar i omgivningarna: Bland annat finns här byarna Risberget, Riberget och Ossjön med. Dessa var byar som en gång tillhörde Ängersjö kapellag, men som i mitten av 1800-talet kom att överföras till Los församling.

Ängersjö och bygden däromkring är rik på historia. På stränderna kring Ängersjön och Öjungen har man funnit flera intressanta boplatser från stenåldern. Den äldsta har daterats till 7 700 före Kristus (f Kr). Totalt har 33 boplatser med lämningar från stenåldern, samlare, jägare, fiskare och fångstmän påträffats i bygden. Äldsta enstaka fynd är en handtagskärna av jaspis, som kan dateras till för 8 000 - 9 000 år sedan. Äldsta fynden från Ängersjö är föremål i skiffer, som angetts vara från omkring 2 000 år f Kr.

Man har funnit en enda grav från förhistorisk tid. 1980 påträffades en grav som daterats till omkring 700 e Kr intill Stora Docksjön. I graven fann man 45 olika föremål, varav många visade att det vid den tiden fanns ett mycket hög smideskunnande i bygden.

Redan för omkring 9 700 år sedan fanns det folk som slog sig ned i byns omgivningar. Arkeologer har gjort mängder av fynd som bevisar bosättningar från stenåldern. Det finns de som hävdar att de första människorna slog sig ned här för mer än 10 000 år sedan.

Viss osäkerhet råder om när man först började odla spannmål i trakten. Kol 14-dateringar visar att odlingar kan ha skett omkring år 1200, en tid då man också konstaterat att de första fäbodarna togs i bruk i området.

Första gången Ängersjö nämns i skrift är på 1500-talet. 1542 nämns fyra bönder i Ängersjö i skatteboken för Hälsingland.

Befolkningen ökar i långsam takt fram till 1800-talet, då skogen får ett värde och de stora drivningarna inleds. Hundratals huggare och körare hade jobb i skogarna runt omkring Ängersjö, flera av dem kom att bosätta sig och bygga hus i trakten. Den utvecklingen varade i omkring 100 år, från mitten av 1800-talet fram till omkring 1960. Från att skogsbruket varit en intensiv bransch med stora personalbehov ersattes under mitten av 1900-talet det manuella arbetet alltmer med maskiner. Personalbehovet minskade drastiskt och folk började flytta från bygden för att finna arbete på andra håll i landet.

Drygt 90 av de gårdar som funnits och ännu finns kvar i Ängersjö har Yngve Eliasson kartlagt i sin närmare 650 sidor tjocka gårds- och släktbok. För varje gård har han angett byggår, där det varit möjligt, vilka som bott på gårdarna och vilka som flyttat från byn till andra platser i landet. Släktleden sträcker sig i vissa fall bakåt i tiden till de första skattelängderna på 1500-talet.

Det här är en i många stycken mycket intressant bok. Släktbanden mellan byarna i gränslandet mellan Gävleborgs och Jämtlands län är mycket starka. Även för boende i Los, Färila, Ljusdal och Järvsö finns intresse av att studera gårdarnas och släkternas historia. I många fall har släkter med rötter i Ängersjö spridits till grannbyar in i nuvarande Ljusdals kommun på 1800- och 1900-talen, för att sedan mitten av 1950-talet i allt större utsträckning hamna längre bort från ursprunget i Ängersjö. Såvida följer Ängersjös historia de som gällt för stora områden inom skogslänen. Flytt har gått mot jobb i industri, tjänstesektorn och offentlig tjänst i storstadsområden.

Annons