Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gymnasieskola för ett modernt arbetsliv

Regeringen har presenterat sitt förslag till en ny gymnasieutbildning. Förslaget innebär att regeringen gör en större skillnad mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande utbildningar.

Annons

Allt fler yrken kräver goda kunskaper i svenska, engelska och matematik. Det finns inte längre några enkla jobb som man bara kan promenera till efter skolan. Arbetslivet förändras i allt snabbare takt, varför man idag måste vara beredd att byta yrke och studera vidare under hela arbetslivet.

Därför är vi mycket kritiska till att regeringen vill minska kravet på kunskaper i svenska, engelska och matematik, så kallade kärnämnen, på yrkesutbildningarna. Hur sämre kunskaper ska höja statusen och kvaliteten på yrkesutbildningarna – som regeringen säger sig vilja göra – är för oss en gåta.

Färre timmar med kärnämnen innebär att eleven inte kan söka till högskola efter gymnasiet. I stället ska eleverna läsa ikapp ämnena senare i komvux. På två har regeringen skurit ner var tredje plats inom komvux, varför det inte kommer att finnas plats för alla som vill plugga vidare.

Regeringen berövar nästan varannan av alla gymnasieelever den grundläggande behörigheten till högskolan. Enligt SCB vill hälften av eleverna exempelvis på barn- och fritidsprogrammet och nästan lika många på elprogrammet gå vidare till högskolan. Många kvalificerade yrkesutbildningar kräver också dessa kunskaper för att eleven ska bli antagen.

Socialdemokraterna tycker att det är bra med höga krav för att kunna komma in på högskolan, men vi vill ge alla en chans att läsa de kurser som krävs. Vi ställer höga kunskapskrav på alla. Alla elever ska från början få de kunskaper de behöver för att kunna göra rätta val i framtiden. Det är inte minst viktigt, då näringslivet efterlyser allt bättre utbildad personal.

Regeringens förslag är en återgång till en gammal tid, då barn från överklassen studerade vidare och arbetarklassen skickade sina barn till fabriken. Trots ett långsiktigt arbete är barn från arbetarklassen i minoritet inom högskolan. Därför måste vi utforma skolan så att alla barn oavsett bakgrund får samma chans till studier och arbete. Skolan måste också se till att ungdomarna känner sig motiverade för att läsa vidare, vare sig de läser högskole- eller yrkesinriktad utbildning.

När regeringen bygger vattentäta skott mellan olika gymnasieprogram blir det svårare att byta inriktning om man vill ändra sig eller inte klarar kraven. Regeringens förslag till ny gymnasieskola ger dessutom otillräckliga kunskaper för ett modernt arbetsliv. Den stänger dörrar för vidare studier på både yrkesutbildningar och högskola. Regeringen sitter kvar i den gamla skolan.

Roland Bäckman, riksdagsledamot (S)

Sinikka Bohlin, riksdagsledamot (S)

Malin Ängerå, ordförande BUN Ljusdal

Sven-Erik Lindestam, ordförande BUN Söderhamn

Mer läsning

Annons