Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Guldklocka eller väckarklocka?

Läste någonstans att suget efter guldklockor inte längre är lika stort. Då menar jag inte yuppieklockor från Rolex för 100 000 kronor eller mer.

Annons

Nej, jag menar sådana där guldklockor som den trogne knegaren får efter 25 år. Även om många numera föredrar att få en cykel eller något liknande lite mer prosaiskt.

Folk är helt enkelt inte längre kvar på sina jobb i samma utsträckning nu som tidigare. Det tror jag är bra.

Jag brukar säga att den som varit på ett jobb så länge att man ska få en guldklocka borde fått en väckarklocka för länge sen. Nu börjar jag själv komma i farlig närhet av guldklocketiden.

Jag kan visserligen försvara mig med att jag ändå fått byta jobb några gånger inom samma företag. Men det försvaret är inte klockrent.

Jag vill inte raljera med alla som varit länge på sina jobb och trivs med det. Vi är lyckligtvis olika.

Men det verkar som om tjejer har lättare för att röra på sig, att sadla om och börja plugga igen. Eller byta jobb.

Av de kvinnor som inledde sina högskolestudier mellan 1978 och 1987 återvände så många som hälften, alltså varannan, för en andra studieperiod. Och en av fyra gjorde tre eller fler studievändor.

Bara en tredjedel av männen återvände för en ny studieperiod och bara runt var tionde kom tillbaka en tredje gång.

Det visar en ny studie som Högskoleverket har gjort och som SvD nyligen berättade om. Studien är den första i sitt slag och sägs ge en god bild av hur det så kallade livslånga lärandet ser ut i praktiken.

Det tycks vara ett kvinnligt projekt.

Och det verkar inte finnas någon bortre åldersgräns för kvinnorna att komma tillbaka till studier igen. Fler än hälften var 40 år eller äldre när de kom tillbaka för en tredje studieperiod.

Tendensen är klar. Däremot är det inte lika lätt att säga vad det beror på.

Kanske är männen lite trögare, lite nöjdare, lite konservativare, lite mindre nyfikna på att lära sig något nytt, helt enkelt lite mindre förändringsbenägna som det heter i managementlitteraturen.

Det påminner om liknande studier bland unga som växer upp i kommunerna i vår region. Det är betydligt fler tjejer än killar som drar iväg för att plugga, resa eller jobba någon annan stans.

Och som sagt fler kvinnor som börjar plugga igen för att kanske byta karriär.

Medan männen sitter där med sina guldklockor. Eller cyklar vidare på samma gamla väg.

Mer läsning

Annons