Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Goda aktörer, uselt manus

Att såga ”What’s your number?” vid fotknölarna liknar alldeles för mycket straffsparksläggning när målvakten gått och fikat.

Annons

Man tappar liksom lusten, vill hellre vara snäll. Tänka sig att filmmakarna i själva verket hade goda satiriska avsikter med intrigens unkna genussyn. Att de i själva verket var ute efter att skjuta ned den trippelmoral som, presenterad i ett livsstilsmagasin, får huvudpersonen Ally Darling (Anna Faris), just avskedad marknadsförare runt trettio, att tro att hon legat med för många killar för att bli gift.
Man vill tänka sig att något av misstag föll bort när filmens enda premiss nu blir att Ally, i den jakt på den rätte som accentueras av lillasysters förestående bröllop, försöker återfinna, omvärdera och förhoppningsvis återanvända någon av de tidigare pojkvännerna.
Man vill försöka uppskatta den ironiska finessen i att hunken Colin (Chris Wood) i grannlägenheten, som själv utan minsta ruelse lägrar kvinnor i ett tempo som får Don Juan och Casanova att framstå som avhållsamma munkar, i själva verket är Allys själsfrände, den hon slipper försöka låtsas vara någon annan inför.
Men den sortens positiva inställning kan man koncentrera sig på att Anna Faris – mest känd från Scary Movie-serien - faktiskt är en alldeles utmärkt komedienne, också när materialet är av tredjesortering. Bredvid hennes pålitliga tajming och självutplånande, ego-befriade spelstil, fungerar också en avslappnad Chris Evans (”Captain America”) så pass bra att man ibland faktiskt glömmer bort manusets genomgående uselhet.
Bosse K Pettersson