Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Glömda fotoalbum berättar om romer

Har du bilder av romskt liv i Sverige under 1900-talet? Då kanske du sitter på en kulturskatt. Just nu pågår ett projekt att samla in berättelser och bilder som ska ge romerna deras svenska historia fram till 1960-talet när de fick tillstånd att bosätta sig på en plats.

– Det där är min familj! Och där är min mamma!

Erland Kaldaras, från Romska kulturcentret i Malmö, bläddrar i ett fotoalbum som lämnats in till Hälsinglands museum i Hudiksvall efter det att bilder av romskt liv i länet efterlysts . Han känner igen många av personerna på de uppställda porträtten och kan berätta om vilka som fortfarande är i livet och var de bor. Just de här bilderna togs av en kvinna i Sandviken på 1940- och 50- talen och har lämnats över av en släkting.

Romernas liv i Sverige under 1900-talet är en okänd del av den svenska historien, trots att de levt här i flera hundra år. Inom familjerna har deras historia berättats muntligt, men i takt med att den äldre generationen dör ut finns det få som minns hur det var att leva som nomad och växa upp på 30-talet.

Läs också: Mer ljus på Rosa Taikon

– Vår historia ligger i majoritetsbefolkningens händer, säger Erland Kaldaras.

Hans mamma var 15 år när familjen fick en fast bostad 1959 och själv har han inte bott i läger. Men när han nu reser runt i landet med den romska vagnen för att berätta om de svenska romernas liv kan han fylla på sina släktingars berättelser.

Läs mer: Titta in i en typisk romsk trävagn

– Vi var i Funäsdalen, och där sa kommunen att de aldrig hade haft några romer. Men vi träffade flera personer som berättade och visade var romer slagit läger där. Vi romer har verkligen rört oss över hela landet, säger Erland Kaldaras.

Oftast fick romerna slå läger i utkanten av samhällena, där de inte syntes. Samma sak gällde när de på 1960-talet äntligen fick tillstånd att bli bosatta.

Läs mer: Zigenaren som blev Svensson

Projektet, som ägs av Romskt kulturcentrum i Malmö, har redan gett en del resultat. Hälsinglands museum finns med för att bistå med inskanning och dokumentation av fotografierna. Sofia Marcetic är projektledare för detta.

– Vi har fått en en hel del bilder, men jag tror det finns fler bortglömda album med porträtt som kanske inte är viktiga för ägarna, men för romerna, berättar hon.

En annan del av informationsinhämtningen är ett skyltprojekt som byggnadsantikvarie Erika Persson på Hälsinglands museum ansvarar för.

– Vi har fått en lång lista på platser som kan förknippas med romer. Nu har vi valt ut fem platser i Gävleborg som ska få skyltar som berättar om den romska kulturmiljön, berättar hon.

En av platserna är vid ÖB i Hudiksvall, där romer slog läger i mitten av 1900-talet.

Den 17 november anordnas en konferens i Gävle som riktar sig till beslutsfattare i kommuner, Region Gävleborg och andra myndigheter och aktörer i länet. Syftet med den är att den ska ge kunskap om svensk minoritetspolitik och romers situation och historia i Sverige.