Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ge plats för vårens grönska

Vintern, den ovanligt långa, mörka och tysta, har äntligen rasat ut ur sina fjällar. Det gamla ska ge plats för det nya…

Det är vår. Inte enbart min eller enbart din, utan det är vår. Vår gemensamma fest. Det är Vår-fest.

På vår gård har vi en stor rishög, redan på hösten börjar vi fylla på högen. Fram på vårkanten växer den ännu mer och grannar och bybor brukar komma med sitt trädgårdsavfall. Vi hjälps åt att dra och släpa, ris och grenar och annat brännbart, vi rensar bland det gamla för att ge det nya plats.

Ingen vet exakt när den inträffar, men vi vet att det kommer hända. Vi ser nästan det som en självklarhet att den komma skall. Så är den helt plötsligt där, den första vårblomman, man drabbas av någon sorts skön yrsel. Man känner sig helt plötsligt tacksam för de stora i det lilla. Som ett hoppets tecken är den lilla blomman där.

I samma ögonblick som ljuset blev starkare än mörkret blir också hoppet verklighet. Det som varit fruset och livlöst tar återigen en livgivande form.

Precis i den brytningspunkten, när ljuset blir starkare än mörkret, skickar själva livet ut ett budskap och en inbjudan till allt levande. Med en rasande fart går budskapet genom tinande kristallklara skogsbäckar, över vitsippshav, med varsamhet från gullviva till gullviva. Ett budskap som får fåglar på andra sidan jorden att röra på sig, som väcker långsovare i sina iden, som får träden att ta på sig sina vackraste dräkter, som får larver att bli fjärilar, grodor att ge sig ut på vandring.

Det är ett budskap som är lika gammalt som den allra första organismens uppkomst. Redan vid det allra första växandet, vid det första simmandet, vid det första krälandet, vid det första steget fanns det en klar ton nedärvt i livets dna. Genom årtusenden har sen naturen plockar fram sina vackraste instrument för att stämma in i budskapets grundton. I skogens gläntor har det dukats det generösast bord. Är inte den här mystiken egentligen djupare än både tekniska underverk och medicinska mirakel?

Jag menar – folk kan åka till månen och vi kan byta organ med varandra – men hur går det egentligen till när hela naturen byter skepnad år efter år? Det stora är att det är en fest som vi blir bjudna till år efter år. För det är ju vår-fest.

Men ibland undrar jag om vi verkligen tar oss tid att delta i den här vår-festen? Tar vi oss tid att njuta av vårblommorna, av fåglarna, av allt växande?

Hur lätt är det inte att missa allt det här när vi är så upptagna med att titta på Let´s dance eller lajka varandra på Facebook…

För bara någon generation sedan levde vi av, med och i naturen på ett helt annat sätt. I dag har vi liksom inte riktigt tid för det här med våren. Det är ju så mycket annat som måste fixas, tror vi. Vi behöver våren, och våren behöver oss. För de är ju vår-fest. Man ska ju inte missa sin egen fest.

Vi behöver vara en del av skapelsen, röja ut det gamla för att ge plats för det nya. Städa undan gamla projekt, avsluta sådant som hänger i luften. Gå igenom högar som blivit liggande – ge plats för det nya. Vi behöver göra upp med en hel del gammalt och verkligen se till att elda upp vinterns skräp för att ge plats för vårens grönska.

Om vi bara börjar skalar av alla lager av metall, plast, asfalt och tegel som står i vägen. Om vi bara stänger av alla motorer och maskiner en stund. Skärmar av det som försöker överösta livets grundton, om vi bara lägger ner alla måsten som måste måstas ett tag.

Så kommer allt till oss. Så stannar upp, tar av dig skorna och kliv ut på gräsmattan, vänder dig mot söder. Så kommer inte bara solens strålar möta dig, utan koltrasten kommer sjunga till bords, citronfjärilen landar på din axel och vill få dig att lämna vinterdvalan framför tv:n. Ekorren underhåller när den gör konster mellan äppelträdets vitblommande grenar. Binas surrande utgör en grundton till hela symfonin. Korna dansar fram på ängarna och dikeskanterna porlar livets vatten fram. Under hustaken tjattrar svalorna fram hälsningar från vårt ursprung och björkarna vecklar ut sina musöron för att lyssna in vindens varma smekning.

Så låt oss ta vara på detta tillfälle! De ljusa kvällarna, ljumma vindarna, fågelkvitter, hjärtat som slår lite snabbare och att kraften och inspirationen att ta itu med olika saker blir större. Förändringens tid har kommit. Ljuset kommer att generöst flöda över oss. Njut av värmen. Låt hoppet om en bra framtid få genomsyra hela dig och din vän och mig för tillsammans är det VÅR-fest!