Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge minst en krona tillbaka

/

Det blev inte som förväntat med ekonomin i Landstinget Gävleborg. När bokslutsrapporten presenterades i mitten av förra veckan visade det sig att ett förväntat minus i stället blev ett ganska så ordentligt plus. Ändå höjdes landstingsskatten vid årsskiftet med ytterligare 30 öre.
När landstinget i höstas behandlade budgeten för 2010 bedömdes resultatet för 2009 bli ett minus på 91 miljoner kronor. I bokslutsrapporten blev resultatet i stället ett plus på 131 miljoner kronor.

Annons

Det här är självklart till stora delar mycket positivt. Men hur kan det komma sig att prognosen från i höstas slår så fel? Skillnaden mellan prognos och utfall är en avvikelse på 222 miljoner kronor.

Enligt bokslutsrapporten beror det goda resultatet på låg kostnadsutveckling, ökade statsbidrag och ökat värde på pensionsfonder.

Det här är säkert till stor del riktigt. Pensionsfondernas har med sitt ökade värde om 86 miljoner kronor uppenbart utgjort en betydande del av överskottet. Men den här stora värdeökningen har knappast bara skett under det sista kvartalet. Samma sak gäller angående kostnadsutvecklingen och statsbidragen.

Är prognoserna så dåliga och osäkra att avvikelsen lika gärna kunde ha blivit åt andra hållet?

Dessutom finns det ett par andra bärande förklaringar till att resultatet blev som det blev.

Ett exempel är höjningen av landstingsskatten med 20 öre inför 2009, vilket bör ha gett ett tillskott på strax under 100 miljoner kronor.

Motsatt roll spelade divisionerna operation och medicin. Trots ordentliga ramförstärkningar klarade de inte heller den här gången av att hålla sina budgetar. Division operation drog över med 34 miljoner kronor och medicin drog över med hela 55 miljoner kronor.

Följaktligen borde landstingets resultat egentligen ha blivit 89 miljoner kronor bättre, om bara de här två divisionerna skött sin ekonomi på det sätt som landstingsfullmäktige uppdragit åt dem.

Om landstinget någon gång ska lyckas att få ordentlig ordning på sin ekonomi måste de här båda divisionerna börja hålla sina budgetar.

Nu gör landstinget ett resultat som före finansnetto är plus 45 miljoner kronor och med värdeökningen av pensionsfonderna inräknat blir resultatet alltså 131 miljoner kronor. Det är 126 miljoner kronor bättre än budget.

Vad betyder det här resultatet och den utveckling som har skett sedan höstens prognos för den budget som nu löper? När budgeten fastställdes gjordes det mot bakgrund av den prognos som då pekade på ett underskott för 2009 på 91 miljoner kronor och som förutspådde ett minus på 139 miljoner kronor för 2010. Därför höjde majoriteten landstingsskatten för 2010 med 30 öre vilket beräknades inbringa 138 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.

Eftersom nu prognosen har visat sig vara så felaktig för 2009 finns skäl att anta att den inte har större träffsäkerhet för 2010, varför det finns skäl att anta att beslutet om att höja skatten fattades på felaktig grund.

Konsekvensen är att invånarna i Gävleborgs län sedan årsskiftet har en av de allra högsta landstingsskatterna i landet och betalar 11,17 kronor per intjänad hundralapp till landstinget. Det är 1,32 kronor mer än vad skatten var innan millennieskiftet.

Det här är inte rimligt. Strategin inför framtiden måste vara lika enkel som självklar.

Att få ordning på ekonomin, öppna för alternativa vårdformer och privatiseringar och att successivt pressa tillbaka landstingsskatten. Kronan ska tillbaka till skattebetalarna.

Mer läsning

Annons