Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge kommunerna möjlighet att spara

/

När semestern är slut, väntar åter vardagen. Så också för landets alla politiker.
Och överst på den politiska vardagens agenda står uppgiften att försöka få ihop nästa års budget.
En uppgift som i många kommuner och landsting inte är en särskilt lätt. Hälsinglands kommuner utgör i detta avseende inte något undantag, och när det gäller Landstinget Gävleborg så är det prekära läget mer än välkänt.

Annons

Men det börja ljusna lite för den kommunala sektorn. Först meddelade Sveriges Kommuner och Landsting att den skulle betala tillbaka en del av medlemsavgiften, sedan meddelade AFA försäkring att premiekostnaden blir lägre till följd av färre antal sjukskrivna. Och sedan härom dagen kom ännu ett positivt besked från SKL, nämligen att den nya skatteunderlagsprognosen visar att skatteintäkterna för 2009, inklusive slutavräkning för 2008, blir 3,5 miljarder kronor högre än i aprilprognosen.

Tillsammans innebär det att landets kommuner och landsting under innevarande år får sina budgetar förstärkta med nästan sju miljarder kronor.

Fast det här är effekter som har väldigt liten betydelse för det budgetarbete som nu väntar. För att underlätta detta arbete hoppas kommun- och landstingspolitikerna i stället på att regeringen ska höja statsbidraget ytterligare eller åtminstone på något annat sätt förstärka kommunsektorns kassakistor.

Men det här bör regeringen vara försiktig med att göra menar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. I en rapport som presenterades tidigare i veckan menar organisationen att regeringen uppmuntrar till slöseri genom att skjuta till mer pengar. Detta illustrerat av att de kommuner som låtit sina utgifter skena i väg mest det senaste decenniet paradoxalt nog inte satsar mer på vård, skola och omsorg än de kommuner som har hållit betydligt hårdare i skattebetalarnas pengar.

Det går att ha synpunkter på delar av den här rapporten, men den kan heller inte negligeras fullständigt. Exempelvis är det oerhört intressant att det är de "slösaktiga" kommunerna, som Svenskt Näringsliv uttrycker det, som har svårast att få budgeten att gå ihop i kristider.

Men det är knappast förvånande.

Vem som helst kunde se att de kommuner och landsting som hade problem med att få sina budgetar att gå ihop under brinnande högkonjunktur skulle få oerhört stora problem när konjunkturen vände nedåt. Och självklart ännu värre för de, likt Landstinget Gävleborg, som inte klarade av att hålla sina pressade budgetar utan drog på sig ytterligare underskott.

Men även om Svenskt Näringslivs rapport har sina poänger så är det inte bara de "slösaktiga" som har svårt att få ihop sina budgetar. Därför är det fel att påstå att en förstärkning av kommunsektorn är att belöna kommunalt slöseri.

Men en sådan förstärkning kan göras på olika sätt, och skulle regeringen vara klok nog att följa Centerpartiets förslag om sänkt arbetsgivaravgift så skulle det också innebära lättnader för företagen och leda till fler nya jobb.

Däremot vore det bra om landets kommuner och landsting lärde sig något av den ekonomiska krisen. Så att inte samma fel görs om när konjunkturen så sakteliga börjar vända.

Det är nödvändigt att hålla en buffert när tiderna är goda, och inte spendera allt till sista kronan. Det här kan göras på lite olika sätt, men det vore önskvärt att snarast få till en lagändring som möjliggör för kommunerna att spara i ladorna – som finansminister Anders Borg uttrycker det – under goda år för att därmed lättare kunna möta en sådan djupdykning i konjunkturen som vi nu har drabbats av.

Då skulle också behovet av statliga förstärkningar av kommunsektorn minska avsevärt.

Mer läsning

Annons