Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyanlända elever ökar pressen på skolan: "Vi behöver mer personal"

Tio procent av landets kommuner har tagit emot hälften av alla nyanlända elever. En av de kommunerna är Söderhamn, där man hela tiden arbetar för att göra vägen in i skolan bättre och enklare.

Annons

Enligt nya siffror från Skolverket har tio procent, alltså 29 av landets 290 kommuner, tagit emot närmare hälften av alla nyanlända elever. På Norrtullskolan i Söderhamn har antalet barn varit högt hela tiden.

Läs mer: Hälsingland tar ett stort ansvar för nyanlända

Lärarna Tina Nord, Camilla Brolin och Åsa Jääger jobbar alla med nyanlända. Åsa Jäger och Tina Nord, bägge förstelärare, jobbar tillsammans i en förberedelseklass för årskursena 7-9 och Camilla Brolin är förstelärare och jobbar som lärare i klass 3.

Förberedelseklasser hade man inte för några år sedan, i allafall inte i de yngre åren. Då hade man istället direktinkludering, vilket betyder att eleven placeras direkt i en klass.

–När man kommer som nyanländ och först hamnar i en förberdelsegrupp får man se den svenska skolan och hur den fungerar. När jag sedan tar emot i min klass har jag lite koll på vad barnet har för skolbakgrund och hur jag kan hjälpa till på bästa sätt, säger Camilla Brolin.

Åsa Jääger och Tina Nord kom in i arbetet med nyanlända under förra hösten, mitt under den stora flyktingvågen.

Läs också: De har sökt integrationsbidrag för språkkafé: "Man ska lära känna varandra"

– Vi ville jobba med det här, vi har många års erfarenhet av att vara lärare och fick chansen att bygga upp något tillsammans och testa något nytt, säger Åsa Jääger.

Skillnaden i mottagandet är stor jämfört med ett par år sedan säger Tina Nord.

– Från början handlade det mycket om okunskap. Man hade inte kunskapen om hur man bemöter eleverna, men vi blir mer och mer erfarna, säger hon.

Läs även: Familjedag i Järvsö för ortens asylsökande: "Viktigt anordna något för familjerna"

Det finns också en lag som säger att varje elev ska kartläggas inom två månader. Då tittar man på skolbakgrund, läsförståelse och matematisk tänkande. Utifrån det ska eleven åldersplaceras. Det arbetet började Skolverket med för ett par år sedan, då man inte visste att antalet nyanlända skulle bli långt fler än väntat, och nu är underlaget färdigt.

– Så det känns ändå som att vi har legat lite före för nu har vi allt material klart. Samtidigt står vi med jättemånga elever och jättestora utmaningar. Det är mycket som man måste klara av och jag tror att man känner en stor stress som lärare idag. Jag känner det, och jag vet att många kollegor gör det, säger Camilla Brolin.

Se även: Viktigt att barnen får börja skolan snabbt

Tina Nord, Camilla Brolin och Åsa Jääger är alla lärare på Norrtullskolan i Söderhamn och jobbar särskilt mot nyanlända elever.

Men samtidigt är det brist på tolkar, modersmålslärare och studiehandläggare och en av de viktigaste frågorna för skolorna i Söderhamn är hur man ska få mer människor på plats ute i verksamheten.

– Vi behöver mer personal som kan hjälpa till, för det ska ska göras på elevernas modersmål. Telefontolk kan man använda till viss del men inte alls till allt och de människorna finns inte riktigt. Det är en utmaning, säger Åsa Jääger.

Läs också: Miljoner till integrationsprojekt – här är alla sökande

Åsa Jääger och Camilla Brolin har också jobbat en hel del med att besöka de andra skolorna i Söderhamns kommun. Då har de bland annat pratat om just kartläggning men också om nyanländas lärande. De har också gått flera utbildningar, där de mött lärare från andra kommuner.

– Vi har delat med oss av vårt arbete och de har delat med sig av sitt arbete. Det har varit en bra erfarenhet, man lägger ju upp arbetet lite olika,säger Camilla Brolin.

Ser ni att Söderhamns kommun har kommit längre än andra kommuner inom något område?

– Jämfört med kommuner har vi det, men sen finns det andra som kommit längre än oss också. Det beror på vilket tänk man har i kommunen, säger Åsa Jääger.

Framåt då, vad är det som behöver göras?

– Vi har ju fått ganska mycket pengar för att vi tar emot många nyanlända. Men det måste hit människor som kan hjälpa oss, som kan språken. Sen tycker jag att vi har fått till en bra organisation här på Norrtull, det är en förutsättning för att kunna lyckas. Vi har kommit en bra bit på väg men vi kan bli bättre, säger Åsa Jääger.

Se också: Granbergsskolan: "Fler skolor skulle tjäna på ett större mottagande av nyanlända"

Mer läsning