Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisens katastrofsiffror om näthat och kränkningar – bara fyra procent klaras upp

Artikel 4 av 12
Hälsingekvinnor kränks på porrforum
Visa alla artiklar

Näthat och kränkningar på internet har blivit vardagsmat för många de senaste åren. Samtidigt står polisen och rättsväsendet ofta handfallna inför brotten – medan offren känner sig maktlösa.

Annons

Se inslaget om hälsingekvinnorna som hängs ut på sexsajten:

Internet har blivit en central del av mångas liv. Det har också lett till en ny sorts brottslighet. En brottslighet som sker och lever digitalt – men som sätter djupa spår i det verkliga livet.

Läs mer: Hälsingetjejer hängs ut på sexsajt: "Man byter bilder och onanerar i smyg"

Bedrägerier och identitetsstölder är en del av den nya digitala brottsligheten. Men internet har även gett kränkningar, förtal och ofredanden en ny dimension – där spåren riskerar att bli kvar för alltid.

Det innebär att så mycket som 96 procent av de anmälda händelserna som granskats lades ner av polis eller åklagare.

Samtidigt visar en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, att rättsväsendet i mångt och mycket står handfallet inför de brott, hot och kränkningar som begås på internet.

– Det här är ett nytt problem som uppstått de senaste åren och det börjar allt mer tittas på dem, säger Mikael Hedström, presstalesman vid polisen i region Mitt.

Läs också: Åklagaren om uthängningarna på porrsajten: "Lagarna har inte hängt med"

Enligt honom är det många gånger ingen diskussion om själva brottet. Kränkningar på nätet rubriceras ofta som förtal. Problemet är att hitta information som gör det möjligt att binda en gärningsman till brottet.

– Det kan till exempel handla om att länderna där hemsidorna finns inte lämnar ut uppgifter om vem som registrerat dem. Rättsväsendet får helt enkelt inte några svar på sina förfrågningar. Då står förundersökningen still, vilket upplevs som otroligt negativt för de utsatta brottsoffren, säger Mikael Hedström.

Läs mer: "Känner mig äcklad och förnedrad" – Så berättar tjejerna om internetövergreppen

Fram till i år har det inte varit möjligt att få fram exakt information om hur många polisanmälningar som gäller brott eller kränkningar på internet. Den allmänna bedömningen är emellertid att fenomenet ökat kraftigt de senaste åren.

Enligt en undersökning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor publicerat har ungefär hälften av alla unga i åldern 16–25 år någon gång utsatts för kränkningar på nätet.

Utsatthet på nätet verkar också hänga ihop med ålder och hur mycket tid en lägger på internetaktiviteter. Bland vuxna i åldern 31–40 år är till exempel andelen som känt sig kränkta lägre – två av tre i den gruppen har aldrig upplevt detta.

Ungefär hälften av alla unga i åldern 16–25 år någon gång utsatts för kränkningar på nätet.

Brås undersökning visar dock att problemet med näthat och kränkningar är utbrett. Men även att många offer aldrig får någon upprättelse. Bara fyra procent av de över 700 anmälningarna om näthat, kränkningar och hot som myndigheten granskade ledde till åtal.

Det innebär att så mycket som 96 procent av de anmälda händelserna som granskats lades ner av polis eller åklagare.

– Brott som sker via nätet kan vara svåra att utreda. Det är ofta komplicerat att identifiera en misstänkt gärningsperson och att knyta en misstänkt till brottet, säger Kerstin Nelander Hedqvist, utredare på Brå.

Kerstin Nelander Hedqvist, utredare, Brå.

En annan viktig förklaring till den låga uppklarningsstatistiken är att flera av de anmälda händelserna inte hade någon möjlighet att klaras upp, vilket berodde på att den misstänkte inte var straffmyndig eller att den anmälda händelsen inte rörde en brottslig gärning.

– När det gäller ärekränkningsbrotten var det även vanligt att de lades ner på grund av att de är så kallade målsägandebrott. Det betyder att lagstiftaren har bestämt att dessa brott inte ska hanteras av polis och åklagare, annat än i undantagsfall, säger Kerstin Nelander Hedqvist.

Ett annat problem är enligt Brå att det saknas kunskap och resurser hos polisen. Av de fall som bedöms som brott läggs många ärenden ner på grund av svårigheter att identifiera en misstänkt gärningsperson, eller att bevisningen inte håller.

– Det behövs en stor kunskapshöjning om it-relaterade brott i hela rättsväsendet. Från polisens anmälningsmottagare till tingsrätten. Polisen måste bland annat få bättre kunskap om vilka utredningsåtgärder som ärmöjliga att göra i dessa ärenden, säger Kerstin Nelander Hedqvist.

I höst ska Brå presentera en ny rapport om it-relaterad brottslighet. I uppdraget ingår att analysera hur kompetensen och kapaciteten vad gäller it-relaterad brottslighet ser ut inom de brottsutredande myndigheterna och belysa brister och utvecklingsmöjligheter.

– När det gäller samhället i stort handlar det nog mycket om att lyfta frågan om nätkränkningar och att göra människor medvetna om att svensk lagstiftning gäller både på och utanför nätet, säger Kerstin Nelander Hedqvist.

Läs mer: Raderade forumet efter granskningen – då rasade medlemmarna: "Helt värdelöst"

Läs mer: Så kan de fly undan ansvar – anonymitet och servrar utomlands

Läs mer: Hängdes ut på sexsajten – bröt ihop: "Tänker på mina barn"

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Har du redan appen? Då ska du uppdatera den i din telefon för att få alla nya funktioner!

Alla artiklar i
Hälsingekvinnor kränks på porrforum