Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pensionsbomb hotar kommunerna – kan tvingas höja skatten

Sveriges kommuners ekonomi hotas av höga pensionsskulder. Nu varnar en ny rapport för att "pensionsbomben" kan innebära höjda skatter för invånarna. Flera kommuner i Gävleborg kan riskera en smäll de kommande åren.

Annons

Sveriges kommuners totala pensionsskuld nådde en historisk hög nivå år 2013. Sedan dess har skulden minskat – men uppgår fortfarande till 243 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Skandia, som granskat kommunernas pensionsskulder.

– Även om skulden sjunkit något är den svindlande. Summan motsvarar 500 000 lärartjänster, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för området offentlig affärer på Skandia.

Läs även: Pensionsskuld gav landstinget minusresultat – 68 miljoner kronor back

Kommunernas löften från förra seklet om livsvariga tjänstepensioner till anställda och tidigare anställda pekas ut som den största boven i dramat. Ett åtagande som för en del kommuner kan bli dyrt, eftersom de enligt rapporten kan tvingas till skattehöjningar.

Rapporten visar även ett tydligt mönster. Kommuner i södra Sverige har lägst pensionsskuld per invånare, medan kommuner i norra landet har högsta.

En förklaring är avfolkningen av landsbygden. Nästan hälften av landets kommuner har under de senaste 40 åren haft en negativ befolkningsutveckling. Det innebär i sin tur att allt färre invånare ska betala för den tidigare intjänade pensionsskulden, samtidigt som skatteintäkterna sjunker.

Svenskarnas fortsatt ökande livslängd kommer enligt Skandia dessutom att kräva mer resurser till vård- och äldreomsorg. Vilket i sin tur tvingar kommunerna att ta fram genomarbetade handlingsplaner för pensionsskulden, som många gånger är kommunens största skuld.

I Hälsingland är det Bollnäs som har högst pensionsskuld sett till antalet invånare.

Enligt Åsa Myrhberg, ekonomichef på Bollnäs kommun, ska det emellertid inte innebära någon fara för ekonomin.

– Vi har redan tagit höjd och planerat för den. Vi har en stor pensionsportfölj med värdepapper för att kunna möta pensionsskulden. Därmed har vi inte alls samma utmaningar som vissa andra, som inte har avsatt en enda krona för framtida pensionskostnader, säger hon.

Läs även: Kommunen amorterade 150 miljoner på skulden – "Vi kommer att ha mer pengar till skola, vård och omsorg"

Situationen med kommunernas pensionsskulder kan dock bli än mer akut. En statlig utredning har i år föreslagit att hela pensionsskulden måste redovisas i balansräkningen från och med 2018.

I praktiken skulle det innebära att kommunernas soliditet (ett mått som anger hur stor del av ett företags eller organisations tillgångar finansieras med egna pengar eller lån) drastiskt försämras. I förlängningen kan det påverka kreditgivares syn på kommunernas betalningsförmåga.

– Över en natt kommer kommunernas soliditet att försämras med över 200 miljarder kronor. Det innebär att en tredjedel av Sveriges kommuner kommer att få ett negativt eget kapital, konstaterar Greger Gustafson på Skandia.

Nordanstig, Söderhamn, Hofors och Ockelbo hör till de kommuner som skulle riskera en negativ soliditet enligt Skandias rapport.

Just Nordanstigs kommun är den som skulle drabbas absolut hårdast – och riskerar att hamna på minus 32 procents soliditet om förslaget blir verklighet.

– Då kommer vi att har mer skulder än tillgångar, säger Björn Hylénius, enhetschef på förvaltningen för ekonomi, kvalitet och utveckling i Nordanstigs kommun.

– Det skulle inte vara positivt. Det är inte ett bra förhållande, varken för en privatperson eller en kommun, fortsätter han.

Arbetet med att förbättra förutsättningarna pågår dock hela tiden.

– Vi har ett finansiellt mål att soliditeten, inklusive pensionsskulden, ska förbättras för varje år. Vi vet vilken pensionsskuld vi har. Och naturligtvis är den hela tiden aktuell, den finns med i det dagliga arbetet. Vi blundar absolut inte för den, säger Björn Hylénius.

Enligt Åsa Myrhberg skulle ett företag som hamnar på negativ soliditet i princip försättas i konkurs. Men riktigt så illa är det inte för en kommun.

– För de kommuner som hamnar på minus innebär det att de i framtiden måste få ett större överskott varje år för att fylla på det egna kapitalet. Skulle man hamna i en sådan situation skulle framtiden för invånarna och deras barn se väldigt svag ut, säger hon.

Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit upp problemet med stora pensionsskulder. Nils Mårtensson, ekonom på SKL, anser att kostnaderna som de medför är bekymrande och har tidigare kommenterat situationen till SvD Näringsliv:

– Det är stora belopp som det handlar om, och lika stora på landstingssidan som på kommunsidan. Totalt handlar det om närmare 500 miljarder kronor, säger han till tidningen.

I den senaste ekonomirapporten, från april i år, konstaterar SKL många kommuner behöver omfattande skattehöjningar fram till år 2019. Dels för att klara pensionsskulderna, men även för att garantera välfärden för en allt större andel äldre och skolbarn, samt ökade migrationskostnader.

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Har du redan appen? Då ska du uppdatera den i din telefon för att få alla nya funktioner!

Tipsa vår Fokusgrupp!

Vad vill du att vi tittar närmare på?

Tipsa fokusgruppen

Tipsa vår Fokusgrupp!

Vad vill du att vi tittar närmare på?

Tipsa fokusgruppen

Mer läsning