Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fornlämningar på Gymåsberget – en utmaning vid skogsavverkning

Det vimlar av fornlämningar på det mäktiga Gymåsberget söder om Voxnabruk. Därför blev det en utmaning när beslutet kom att avverka 13 hektar skog där, varav fyra hektar finns inom själva gruvområdet där många lämningar finns.

Annons

Se klippet: Här berättar Rolf Nyström, Sven Eriksson och Mikael Andersson om det speciella uppdraget på Gymåsberget, söder om Voxnabruk.

Läs mer: De lär sig ta mer miljöhänsyn i skogen

Rolf Nyström visar en av de markeringar, en hänsynsstubbe, som visar var gränsen går mot själva gruvområdet där man tar extra hänsyn under avverkningen av främst gran.

Gymåsberget söder om Voxnabruk är en mycket speciell historisk plats. Här bröts järnmalm till bruket från 1726 och cirka 150 år framåt i tiden.

– Det var en av Nordens största järntillverkare som fanns här i Voxnabruk på sin tid. Här bodde jättemånga personer, säger fältplanerare Sven Eriksson.

Läs mer: Släktingar till Jussi Björling verkade i Voxnabruk

Sven har funnits på plats och bland annat fungerat som ledsagare för maskinförare. Han har dirigerat skogsmaskinen, så den inte kört på eller över fornlämningar under avverkningen.

Det är Stora-Enso skog som ansvarar för uppdraget. Det blev en bitvis annorlunda och anpassad avverkning denna gång med tanke på alla fornlämningar, bland annat 20 gruvhål och flera husgrunder som finns i området.

– Man måste planera väldigt noga och förbereda sig i god tid och ha all personal väl informerad, så alla vet vad de ska göra och vad man ska se upp för, säger produktionsledare Rolf Nyström för Bollnäs flödesområde.

Rolf Nyström, Henrik Furuström, Mikael Andersson och Sven Eriksson  sitter här framför ett av de upplag av kvarliggande järnmalm, som finns kvar. Det var 100-tals ton malm som skulle fraktas med häst ner till Voxnabruk.

Man fick även ta hjälp av Länsmuseet under planeringen och förberedelserna inför själva avverkningen.

– Vi har gjort ett stort fornlämningsområde av alltihop istället för att markera varje lämning, säger planeringsledare Mikael Andersson.

Han var själv ute med Länsmuseet för att bland annat kolla hur man skulle kunna ta sig emellan fornlämningarna med skogsmaskin. Och vilka träd som måste fällas manuellt, träd som stod på och intill fornlämningar.

Rolf Nyström, Henrik Furuström och Mikael Andersson tittar ner i en stenad brunn som är en av fornlämningarna.

– På ett sådant här område vill man hugga bort alla träd intill lämningarna, träd som kan ramla omkull och skada lämningarna. Både kultur- och fornlämningar går före naturvården när det gäller lagstiftningen kan man säga, säger Mikael Andersson.

Konkret kan det till exempel innebära att om en asp eller sälg står vid ett fornminne, så fäller man trädet. Men om samma träd hade stått ute i en annan del av skogen hade man inte rört det.

Det gäller också att välja rätt tidpunkt under året. Avverkningen startade redan i slutet av förra året, men fick då avbrytas när det kom snö och man inte kunde se var fornlämningarna fanns.

Arbetet återupptogs nu i september och den milda väderleken har gynnat arbetet.

Man började i höstas avverka på ett större område nedanför gruvområdet och där det sedan ska planteras ny skog. Det som kan sticka i ögonen är att den första avverkningen går tätt inpå Gruvgården, som med sin flygelbyggnad är de enda större byggnader som finns kvar i området.

Det har blivit ett kalhygge bakom flygelbyggnaden.

– Skälet till det är att solitärer av äldre gran har en stor risk att bli vindfällen och skada byggnader, säger Rolf Nyström.

Läs mer: Gruvgården på Gymåsberget hade sommaröppet

Han konstaterar att då och då dyker det upp objekt, som det på Gymåsberget som kräver extra planering och arbetsinsatser. Det krävs här dubbel så lång planering, som vid en vanlig avverkning och större planläggning.

Så varför ger man sig överhuvudtaget in i sådana områden?

– Det gäller även att ha med de här objekten, så man inte får alla på slutet utan att man tar med dem vartefter, säger Rolf Nyström.

Det här var en uppkörsbro till en lada med en massa grundstenar, säger Sven Eriksson.

I området finns 20 gruvhål, var av fyra riktigt stora och vattenfyllda.

Här är en av husgrunderna som finns i området.

Skotaren, som används när timret ska köras ut ur skogen, kan ta 20 kubikmeter last. Med timmer väger ekipaget mellan 35 och 40 ton. En skördare har också funnits med.

Det grova timret kommer troligen att säljas till någon som sågar själv. Det är för grovt för att gå till något sågverk eller till massaindustrin. Stockarna är runt 110 år gamla.

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Har du redan appen? Då ska du uppdatera den i din telefon för att få alla nya funktioner!

Mer läsning