Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nytt förslag: Öka statens inflytande över skolan – så tycker hälsingekommunerna

En starkare statlig styrning av skolorna och obligatoriska skolval. Det är två av de förslag som Skolkommissionen tror ska göra den svenska skolan bättre.

Annons

Skolkommissionen har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur den svenska skolan kan bli bättre. Under måndagen presenterades det första så kallade delbetänkandet.

Under måndagen presenterade den av regeringen tillsatta Skolkommissionen en första rapport över vad som bör göras för ett få en bättre skola i hela landet.

Kommissionen fokuserar framförallt på två saker: bättre resultat bland eleverna och en mer likvärdig undervisning oavsett vilken skola och vilken kommun eleverna råkar tillhöra.

Rapporten är bitvis en svidande uppgörelse med 1990-talets skolreformer.

Den kommunalisering och avreglering som skulle stärka skolan och skapa en självständig lärarkår fick, enligt Skolkommissionens slutsatser, motsatt effekt: "Med facit i hand kan vi se att den svenska skolan i stället i viktiga avseenden blivit försvagad och fragmentiserad".

Kvaliteten på undervisningen är dålig, särskilt i skolor med stor andel elever från fattiga familjer med låg utbildningsgrad och det råder dessutom en akut brist på utbildade lärare i landet.

Skillnaderna i kvalitet har dessutom ökat kraftigt de senaste åren, vilket lett till ett segregerat skolsystem där det är särskilt svårt att locka utbildade lärare till utsatta skolor.

Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, är även ordförande för Skolkommissionen. I de intervjuer hon gett efter att förslagen presenterats har hon bland annat talat om vikten av att bryta segregeringen i skolan.

Där spelar den stora ökningen av nyanlända elever in, särskilt eftersom de inte fördelats jämnt över landet. "Ett antal kommuner och skolor tar en oproportionerligt stor del av ansvaret för dessa elever", konstaterar Skolkommissionen.

Receptet för att råda bot på problemen är, enligt kommissionen, mer statlig styrning.

Staten ska skjuta till mer pengar till kommunerna och i högre grad än i dag styra hur de används. En större andel av pengarna ska gå till skolor med resurskrävande elever och Skolkommissionen överväger dessutom att föreslå att kommunerna ska tvingas arbeta för att varje skola och klass ska ha en så "bred social sammansättning av elever som möjligt".

Att öka statens inflytande över skolan innebär visserligen en inskränkning av det kommunala självstyret, men Skolkommissionen betraktar det som nödvändigt för att bryta den negativa trenden.

I dag kan staten, via kontrollmyndigheten Skolinspektionen, ställa krav på att kommuner och privata huvudmän ska rätta till olika brister i sina skolor. Men Skolkommissionen föreslår att staten i framtiden även ska kunna gå in och tvångsförvalta hela skolverksamheten i kommuner med stora brister.

Något hot mot friskolorna utgör Skolkommissionens rapport emellertid inte. "Vi ansluter oss till Friskolekommitténs bedömning att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna", skriver kommissionen. I stället överväger de att göra skolvalet obligatorisk, det vill säga att alla elever i framtiden ska vara tvungna att välja vilken skola de helst vill gå i.

Det slutgiltiga förslaget på hur den svenska skolan bör förändras, Skolkommissionens så kallade slutbetänkande, ska presenteras i januari nästa år.

Så säger hälsingekommunerna om förslagen:

Läs mer: Bollnäspolitiker om mer statlig styrning: "Det kanske är nödvändigt utifrån hur skolan ser ut"

Läs mer: Söderhamnspolitiker om skolförslag: "Jättebra att staten vill ta tag i frågan"

Läs mer: Så tycker politikerna i Hudiksvall och Nordanstig

Läs mer: I Ljusdal välkomnas mer stat i skolan

Läs mer: Ovanåkerspolitiker vill se nationell samling kring skolan: "Länder med stor enighet har lyckats bättre"

Mer läsning

Annons