Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Utbrott av kräftpest har konstaterats i Ygssjön utanför Färila: "Riktigt illa"

Ett utbrott av kräftpest har upptäckts nära Färila. Det är en sjukdom som sprids av signalkräfta och drabbar den inhemska flodkräftan. I slutet av maj hittades flera döda kräftor i Ygssjön och närliggande Skarpån. Området är nu kräftpestförklarat, enligt länsstyrelsen.

Annons

Det var i slutet av maj som flera döda flodkräftor hittades vid Ygssjön och biflödet Skarpån.

Läs också: Han hittade döda kräftor i Ygssjön – nu har kräftpest konstaterats: "Det värsta tänkbara"

På Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala har man nu konstaterat att det rörde sig om kräftpest. Det är en sjukdom som sprids via signalkräftor som satts ut i vattnet, eller när båtar och fiskeredskap flyttas från ett område där smittan finns.

Ett utbrott av kräftpest har konstaterats i Ygssjön och Skarpån utanför Färila.

Från smittade flodkräftor sprids höga koncentrationer av pestsporer i vattnet. Området har nu kräftpestförklarats för två år framåt, enligt Nichlas Dahlén, ansvarig handläggare på länsstyrelsen.

Läs också: Dåliga utsikter för kräftfiske

– Det betyder att man inte får fiska kräftor, och det blir lite restriktioner huruvida man får flytta båtar i området och sådana saker. Sedan kommer vi att provfiska till hösten för att se om vi har kvar flodkräftor i tillrinnande vattendrag och hur det ser ut med bestånden i sjön.

Ett kräftskal är det enda som finns kvar av en av de pestdödade flodkräftorna.

Flodkräftan är en inhemsk art, till skillnad från signalkräftan som härstammar från Nordamerika. Den började introducerades i Sverige i slutet av 1960-talet. Då visste man inte att den nästan alltid bär på kräftpestsvampen, vilken snabbt slår ut flodkräftan.

Sedan förra året finns ett förbud mot att plantera ut, odla och importera signalkräftor.

Läs också: EU sätter stopp för signalkräfta

Trots det hittas arten då och då där den inte borde finnas. Då rör det sig i stort sett alltid om mänsklig påverkan.

– Signalkräftorna tar sig inte några längre sträckor, det är ofta folks okunskap, säger Nichlas Dahlén.

Sjukdomen kan också spridas från vatten där smittan finns sedan tidigare, exempelvis via båtar eller redskap som innehåller kräftpestsporer.

Enligt Nichlas Dahlén har man inte gett upp om Ygssjön och att kunna återfå livskraftiga flodkräftsbestånd i systemet. Men om smittan i Ygssjön beror på att någon obetänksam person placerat signalkräfta där kan det bli svårt att rädda beståndet av flodkräftor.

Flera döda kräftor hittades i slutet av maj. Här ligger en av dem fortfarande kvar i Skarpån.

– Då är det riktigt illa. Men har de bara smittats så finns det goda chanser att få tillbaka flodkräfta i systemet.

Läs också: Flodkräftan på väg tillbaka

Det finns fortfarande en hel del täta flodkräftbestånd i Hälsingland. Men den här typen av utbrott dyker upp någon gång per år i Gävleborg, berättar han.

Bakom vassen pyr pestdöden.

– Vi jobbar det vi kan för att behålla flodkräftan, men det kryper uppåt i systemen.

Nichlas Dahlén tror också att det finns ett mörkertal, där man först senare upptäcker att flodkräftor inte längre finns kvar i ett vattensystem.

– När man sedan fiskar och fångst uteblir kan vi få information om det, men då är det sällan som vi kan följa upp och se om det det är direkt kopplat till pestsmitta eller om det finns andra faktorer som kan vara orsaken.

Mer läsning

Annons