Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljusdals kommun flyttar tillbaka ensamkommande barn

Flera ensamkommande barn som Ljusdals kommun ansvarar för bor i andra kommuner. Nu flyttar Ljusdal tillbaka barn till kommunen av ekonomiska och praktiska skäl.

Annons

– Det finns behov av att flytta tillbaka barn som bor i annan kommun. Det är dyrt per dygn och kvaliteten är inte alltid perfekt, säger Kenneth Forsell, chef för integrationsenheten.

Förra året placerade kommuner mer än var tredje ensamkommande barn i en annan kommun – nu vill många kommuner flytta tillbaka barnen igen, rapporterade Ekot i april.

Läs mer: Migrationsverket sänker ersättningen till kommunerna

I slutet av förra året fick Ljusdals kommun besked från Migrationsverket om att antalet ensamkommande flyktingbarn kunde komma att öka rejält under 2016. Från 11 barn förra året, till 96.

Men nu verkar det osäkert hur mycket antalet barn kommer att utökas. Och det försvårar planerandet av antal boendeplatser.

– Det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur många det blir. Vi har skrivit avtal om 75 barn. Signalerna nu är att Migrationsverket skrivit ner prognosen nu jämfört med hur det såg ut i november förra året. Så det är inte alls säkert att det blir 96 som det pratades om i slutet av hösten, säger Kenneth Forsell.

Hittills i år har inga ensamkommande flyktingbarn kommit till Ljusdals kommun och nu verkar det osäkert hur mycket antalet barn kommer att utökas under året.

Läs mer: Barnombudsmannen får uppdrag för försvunna ensamkommande

Hur många ensamkommande barn har ni hand om?

– Vi har 40 platser på vårat eget HVB-hem Credo, sedan har vi haft ungefär 35 externt placerade på familjehem och HVB. Deras boendesituation har inte gått att lösa i kommunen. Socialtjänsten placerar dem där det finns boende och där tror jag att vi har lyckast rätt bra ändå. Barnen har varit bra omhändertagna, säger Kenneth Forsell.

Hur mycket betalar kommunen för dessa boendeplatser?

– Det kostar mer per dygn än vad vi får i intäkt av Migrationsverket. Om man har så under lång tid går vi back. Det innebär också en kostnad i tid och pengar om man ska följa ett barn på ett avstånd som är 30 mil. Det tar tid att resa dit och hem. Det är opraktikt och svårare att hålla koll på de här barnen. Det finns en vits med att hålla det på hemmaplan om det är möjligt, eller på avstånd som är rimligt, säger Kenneth Forsell.

Kommunens socialtjänst har gjort enskilda bedömningar för de 35 barnen som bor i en annan kommun och 17 av dem har i juni fått byta boende och flytta till Ljusdals kommun. De har placerats på Kramsta gästgård, som nu fungerar som HVB-hem.

– Kostnaderna där täcks av pengarna vi får från Migrationsverket och det är mycket närmare för vår personal att besöka barnen, berättar Kenneth Forsell.

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Mer läsning

Annons