Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Därför kan gubbigheten i Ljusdals politik drabba dig

Gubbigheten har Ljusdalspolitiken i ett fast grepp. Och mycket pekar på att den manliga dominansen kan få konsekvenser i din vardag.

Annons

Missförstå mig rätt. Det är inget fel på att vara gubbe. Men det krävs ingen raketforskare för att konstatera hur skev könsfördelningen är i Ljusdals kommunpolitik.

I flera år har vi rapporterat om hur männen dominerar den politiska arenan. Bara var tredje ledamot i kommunfullmäktige är i dag kvinna.

Och sedan ifjol, när Ljusdal redan var bland de minst jämställda kommunerna i landet, har sifforna dessutom försämrats med ett par procentenheter.

Frågan är dock vad kvinnornas underrepresentation får för konsekvenser?

Vi kan väl börja med att titta på vilka som syns och hörs i politiska sammanhang i Ljusdal. Såvitt jag vet förs ingen statistik över hur jämställdhet återspeglas i talarstolen. Men för att ändå kunna konkretisera det hela har jag gjort ett litet stickprov från måndagens fullmäktigedebatt om storregioner.

Läs mer: Fortsatt manlig dominans i Ljusdal

Männen dominerar Ljusdalspolitiken, och några tecken på förändring syns inte.

Av de 40 inlägg som gjordes från talarstolen kom 30 av dem från män, fördelat på tio olika ledamöter. Männens inlägg var också överlag mer tidsomfattande än kvinnornas. Resterande inlägg kom från fyra kvinnor: Yvonne Oscarsson (V), Marie Mill (LB), Karin Jansson (MP) samt Stina Michelson (S).

En reflektion från mig (som helt saknar statistisk grund) är att dessa siffror med största sannolikhet ändå är ovanligt smickrande för den politiska jämställdheten i Ljusdals kommun.

Men hur kan jag vara så fräck att jag talar om gubbighet bara för att lokalpolitiken domineras av män?

Jo, för att medelåldern på de tio manliga talarna under måndagen landar på över 61 år. Det kryllar inte direkt av ungdomar i kommunfullmäktige.

Utan vidare tycker jag att det enda sunda sättet att se på demokrati är att våra förtroendevalda i så stor utsträckning som möjligt återspeglar samhället, och därmed präglas av en jämn fördelning av både kön och ålder.

Men det finns också forskning som tyder på att jämställdhet (eller bristen på densamma) får politiska konsekvenser.

En jämn mix av män och kvinnor inom politiken skulle gynna demokratin.

Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap, har tidigare skrivit om en rad forskningsresultat som tyder på att mer jämställda politiska församlingar skulle kunna innebära:

Minskade korruptionsriskerforskning kopplar korruption främst till män.

Politik som är mer gynnsam för familjer och kvinnor – kvinnor tenderar att vilja lägga mer pengar på exempelvis barnomsorg och satsa på att erbjuda heltid till deltidsanställda, enligt forskning.

Mer kompetenta fullmäktigeförsamlingar – annan forskning visar att andelen mindre kompetenta män minskar när andelen kvinnor i politiken ökar.

Även om bara en bråkdel av den nämnda forskningen har bäring i verkligheten konstaterar jag: Ljusdals kommun har jämställdhetsproblem.

Frågan är när en politiker på allvar angriper detta?

Förmodligen blir det en kvinna som gör det.

Läs även: Politiker i nytt skandaluttalande om smisk: "Synd att man inte kan utöva det"

Mer läsning

Annons