Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flyktingbidrag blev miljonregn över nämnderna i Ljusdal

Ljusdals fullmäktige sköt till mångmiljonbelopp till omsorgs- och utbildningsnämnden när statsbidraget efter den senaste tidens flyktingströmmar skulle fördelas.
Men oppositionen tycker att nämnderna borde ha fått ännu mer.

Annons

Totalt fick omsorgsnämnden 10 miljoner kronor att röra sig med samtidigt som utbildningsnämnden fick 6,5 miljoner kronor ytterligare för året som gick. Dessutom fick överförmyndarnämnden knappt 600 000 kronor extra. 7,5 miljoner kronor placerades i kommunens centrala fond för flyktingmedel.

Läs mer: Kommunerna får flyktingmiljoner för vård, skola och omsorg

Förklaringen till detta plötsliga miljonregn är det tillfälliga statsbidrag som Ljusdal fått ta del med anledning av den rådande flyktingsituationen i Sverige. Totalt har Ljusdal fått 27 miljoner kronor som har fördelats över 13 månader (2 miljoner kronor för 2015 och 25 miljoner för 2016).

Kommunalrådet Lasse Molin (M) motiverade fördelningen av statsbidraget med att det handlar om de pengar som de olika nämnderna bett om. Om de pengarna inte visar sig räcka öppnade kommunalrådet för att göra en ny bedömning senare i år.

– Enligt detta förslag får förvaltningarna det man begärt, samtidigt som vi behåller en pott pengar i den centrala fonden som skapar handlingsfrihet, sa Lasse Molin.

Men oppositionen hade hellre sett en fördelning som i deras ögon var mer offensiv. Tillsammans med Socialdemokraterna ansåg Miljöpartiet att miljonerna i den centrala fonden skulle göra mer nytta om de fördelades på nämnderna direkt.

– När pengarna blev klara fick nämnderna frågan hur mycket pengar de behöver för att precis klara verksamheten. De fick aldrig frågan vad de kan göra för att ge ett mervärde till vår befolkning, den kom aldrig, sa Kristoffer Hansson (MP).

Men oppositionens invändningar på den punkten föll för döva öron. Däremot rådde det större enighet kring andra punkter i tilläggsbudgeten.

För en tid sedan stod det klart att kommunens internhyror för det här året blir mycket lägre än väntat. Det har gett kommunen ytterligare sex miljoner kronor att spela med. I kombination med ett bättre skatteunderlag och omfördelning av kommunala pengar kunde kommunfullmäktige ta bort det ospecificerade sparkrav på drygt 11 miljoner kronor som legat på omsorgsnämnden sedan 2014.

– Det är inte meningsfullt att behålla sparkkravet, psykologiskt är det black om foten, låt oss då ta bort det, sa Lasse Molin.

Förhoppningen är att pengarna ska hjälpa omsorgsnämnden att undvika ytterligare ett år med stort underskott. Förra året gick omsorgnämnden back med 37 miljoner kronor.

Mer från måndagens kommunfullmäktige:

Framtiden för förvaltningshuset oviss – ombyggnadsförslag drogs tillbaka

Trots kritik - omsorgsnämnden beviljades ansvarsfrihet

Mer läsning

Annons