Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En fiskevårdsplan för Ljusdals kommun är klar – vill ha friska och sunda vattendrag

I tre år har ett arbete pågått för att ta fram en fiskevårdsplan gällande Ljusnans avrinningsområde i Ljusdals kommun. Den nära 500 sidor tjocka luntan är nu färdigställd och målet är att framöver kunna underlätta för vandrande fisk att leva i dessa vatten igen. Nu påbörjas även arbetet med att kartlägga Voxnans vattensystem.

Annons

Innan Ljusnan och dess biflöden började byggas ut för vattenkraft fanns det omkring 40 ton lekande lax i vattendragen. På den tiden vandrade varje år ett stort antal havsöring från Östersjön och ända upp till Laforsen norr om Färila.

Läs också: Enån exempel på lyckad restaurering av vattendrag: "Bevisat att åtgärderna fungerar"

Numera är det ett minne blott. Skador från timmerflottning, vattenkraftsutbyggnad och andra typer av vandringshinder har gjort att endast en bråkdel av den vandrande fisken finns kvar i vattendragen.

Det vill flera kommuner i Hälsingland ändra på. I Ljusdal är efter tre års arbete nu en första fiskevårdsplan färdigställd.

Under åren har 100 vattendrag med 158 sammanhängande sjöar i Ljusnans vattensystem inventerats och i planen finns förslag på hur man kan återställa miljön.

– Där har vi pekat ut vilka fel och brister som finns och vad som är viktigt att åtgärda. Det kan vara vandringshinder och flottledsrensningar, säger fiskekonsulenten och projektledaren Peter Hallgren.

Med analysen klar kan åtgärder sättas in i Ljusnans biflöden. Ungefär 24 miljoner räknar man med att det skulle kosta om de högst prioriterade åtgärderna görs. Det är mycket pengar, men medel kan bland annat sökas från Eu, samt via länsstyrelsen som fördelar vissa statliga anslag.

– Det är pengar som går att få fram när vi har den här bakgrunden i fiskeplanen.

Läs också: Ny fiskeplan på gång

Målet är att öring, harr och andra fiskar ska gynnas, men även andra arter som flodpärlmussla och flodkräfta.

Enån är ett av många vattendrag som mynnar ut i Ljusnan.

– Vi hoppas att vi kommer att få friska och sunda vattendrag. Det handlar inte bara om fiske som man kanske kan tro, utan det är hela ekosystemet. Att det återställas till något naturligt, säger kommunekologen Niklas Svensson.

Peter Hallgren håller med.

Läs också: Här satsas det hårt på fisket

– Det här är ju en viktig del i arbetet med miljömål som svenska staten har satt upp och mot EU:svattendirektiv som säger att vi ska ha god ekologisk status i vattnen inom ett visst antal år.

På lång sikt vill man även att lax och havsöring i framtiden ska kunna reproducera sig igen i Mellanljusnan. Men för att detta någonsin ska kunna bli möjligt är det helt avgörande att alla kommuner i älvdalen och ända ner till Bottenhavet strävar mot samma mål, påpekar Peter.

Läs också: Leån har fått tillbaka sina naturliga strömmar

Fiskeplanen hade enligt honom blivit svårt att utföra utan hjälp och engagemang från berörda fiskevårdsområden och kunnig inventeringspersonal.Nu ska de gå vidare och titta även på Voxnan i två år framåt.

– Då är det fiskevårdsområdena där som blir involverade.

Läs också: De prisades för sin fiskevård

Att återställa vattendragen till sina naturliga miljöer kostar många miljoner kronor.

Voxnan, liksom Ljusnan, rinner genom flera kommuner, som också vill göra fiskevårdsplaner.

– Då gick vi ihop och samarbetar i ett gemensamt projekt och har fått bidrag för länsstyrelsen för det här som en större enhet, säger Niklas Svensson.

Läs också: Mellanljusnans naturreservat klart för besökare: "Ett mecka för friluftsliv"

Den här veckan håller Peter Hallgren kurs med representanter från Bollnäs och Ovanåkers kommuner.

– Där gör jag en förevisning om en speciell standardiserad inventeringsmetod som kallas biotopkartering för att undersöka vattendragen.

– Det är den metoden som är grunden i hela fiskeplanen, kan man säga, säger Niklas Svensson.

TV+TEXT  ► Öring och  harr ska gynnas ► Räknar med kostnad på 24 miljoner

Mer läsning