Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tjernobylolyckan 30 år – "Folk var oroliga till max"

Än i dag mäts höga halter cesium upp i älgkött – 30 år efter Tjernobylolyckan. Älgjägarna Christer Johansson och Kjell Hådell på Hornslandet minns exakt vad de gjorde när det radioaktiva regnmolnet drog in över Hudiktrakten.

Annons

– Det var katastrof, gräv ned skiten, sluta jaga... Det var ödesstämning ett tag...

Så minns Christer Johansson, Arnöviken, hur tankarna gick i jaktlaget efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i april 1986.

Ett ihållande vårregn hade dragit in över Hudiksvall. Vad ingen visste var att regnet innehöll höga halter radioaktiva ämnen. På blöta gräsmattor var strålningen 20 gånger högre än normalt. I kustbandet var radioaktiviteten ännu högre och på hösten fick älgjakten delvis ställas in där.

Det dubbla budskapet, osäkerheten, skulle sätta sin prägel på stämningen en tid framöver. Radioaktiv strålning... Men ingen fara...

Den gamla gammamätaren på miljökontoret, där Bertil Ottosson jobbade, kom plötsligt till ny användning. Vanligen mätte man radon i hus med den. Nu hade Bertil Ottosson hört från Gävle om hög radioaktivitet. Han tog snabbt med sig mätaren ut på trottoaren utanför Guldsmeden och när han satt där på huk upptäcktes han av HT-fotografen Ulf Borin.

Radioaktiviteten var klart förhöjd.

– Värdena överraskade, sa Bertil Ottosson på Hudiksvalls-Tidningens förstasida, onsdagen den 30 april 1986.

Läs även: Höga halter cesium i älgar från Agön

Då hade det gått fyra dagar sedan reaktor 4 i Tjernobyl hade exploderat. På måndagsmorgonen hade den högre radioaktiviteten upptäckts på bland annat kärnkraftverket Forsmark, men först framåt kvällen medgav sovjetiska myndigheter att ett allvarligt haveri hade inträffat på lördagen.

Grafik: Se hur det radioaktiva molnet spred sig över Europa

Det radioaktiva regnmolnet rörde sig norrut längs hälsingekusten. I Hudiktrakten drabbades Hornslandet, Agön och Kråkön värst av nedfallet.

– Man lyfte bara på ögonbrynen i början, sen kom reaktionen; hur går det nu med fisket och vattnet. Man visste inte omfattningen, det var mycket prat, säger Christer Johansson.

Älgjägarna Kjell Hådell och Christer Johansson bor och jagar på Hornslandet.

Det osynliga giftet smakar inget och luktar inget.

– Folk var oroliga till max, minns Nils Ola Norlin, som jobbade på miljökontoret i Hudiksvall. Gick det att äta gräslöken och dillen?

”– Vi testade äpplen, rabarber och allting, säger jägaren Christer Johansson.”

På miljökontoret jobbade man i princip dygnet runt ett tag. Oroliga Hudikbor ringde och Nils Ola Norlin minns till exempel ett samtal från en person som hade haft maten utställd för att kyla den på balkongen: Hur gör jag?

– Ingen kan säga hur farligt det är, det är bättre att slänga bort den...

Miljökontoret åkte runt i kommunen för att skapa sig en bild av det radioaktiva nedfallets utspridning.

Sen kom bärsäsongen och svamparna som skulle mätas.

– Det allra värsta dygnet var under älgjakten det första året, säger Nils Ola Norlin. Jägarna ville så klart veta om älgköttet gick att äta.

– Det var kö. Det krävdes en hel liter provmaterial för att mäta radioaktiviteten, så det blev väldigt mycket älgkött att hantera.

På Hornslandet ställde något jaktlag in årets älgjakt. Fällda älgar grävdes ned i marken.

Läs även: Farligare bo i radonhus, än att äta blåbär från Lingarö

Den första veckan efter olyckan sjönk strålningen snabbt. Men det hängde länge kvar en oro över att mjölken skulle smittas av radioaktiviteten. Den första tiden efter nedfallet fick mjölkkorna inte släppas ut på grönbete. Hö köptes från Värmland när böndernas egna foder tog slut. Först i början av juni friklassades hela Hälsingland och alla mjölkkor kunde till slut släppas ut på ängarna.

Men även då kom det dubbla budskap, när lantbrukarna uppmanades att använda skyddsdräkter och andningsmasker.

”– Det går inte att se en ökning av cancerfall kopplat till nedfallet. Risken för att få cancer av andra orsaker är mycket större, säger Pål Andersson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten, om hur Tjernobylolyckan påverkat cancerfallen i Sverige.”

Än i dag lever framför allt jägarna längs kusten med effekterna av det radioaktiva nedfallet. Förhöjda värden av ämnet cesium -137, med en halveringstid på 30 år, mäts fortfarande upp i älgköttet.

Kurvan pekar över tid stadigt nedåt, men i fjol upptäcktes åter igen alldeles för höga värden under älgjakten. Av 100 älgköttsprover låg 13 prov över gränsvärdet 1 500 bequerel, då köttet inte får säljas. Det högsta värdet, 4 200, mättes upp i köttet från en älgkalv som hade fällts på Hornslandet. För två år sen lämnades 74 prov in och då var det bara ett enda prov, från Kråkön, som låg över gränsvärdet. De här variationerna brukar förklaras med att älgarna får i sig mer cesium under svamprika år.

Läs även: Amatörer grep in och bildade radiakgruppen i Nordanstig

Jägarna på Hornslandet har trots allt lärt sig att leva med det radioaktiva giftet. Men de har med egna ögon sett hur naturen runt omkring dem har påverkats. Så om de inte var det innan, så blev Christer Johansson och Kjell Hådell kärnkraftsmotståndare efter Tjernobylolyckan.

–Vi ska ha vindkraft, solenergi... och ved, säger Christer Johansson och slänger in en ny vedklabb i köksspisen.

Läs även: Radiakgruppen har koll i Nordanstig

Läs även: Fukushima: "Allting började skaka, sedan stod vi helt begravda i böcker."

FAKTA

Efter Tjernobylolyckan har, av allt att döma, en myt spridits där ordet Tjernobyl sägs vara det ryska ordet för malört.

I Bibelns Uppenbarelsebok stårdet om en stor stjärna, vars namn var Malört, som föll från himlen som en brinnande fackla. En tredjedel av vattendragen blev till malört och människor dog av vattnet.

Men de ryska och ukrainska orden chernobylnik respektive chornobyl betyder gråbo, som är en nära släkting till malört. Malört heter polyn gorkaya eller polyn hirkyj. I ryska och ukrainska biblar ska det grekiska ordet för malört, apsinthos, också vara översatt med ordet polyn. Alltså inte med chernobyl or chornobyl. Källa: Wikipedia, samt faktoider.nu

FAKTA Tjernobylolyckan

Spökstaden Pripjat som ligger cirka två kilometer från reaktor 4 i Tjernobyl. När olyckan skedde hade staden 48 000 invånare som evakuerades ett par dagar efter olyckan.

Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en reaktor vid kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina. Det pågick ett experiment på kraftverket, men när det uppstod elbrist i kraftnätet återgick man till normal drift. När man då höjde effekten gick det för fort och kylvattnet förångades. Flera explosioner förstörde reaktorn och satte den i brand. Branden spred radioaktiva partiklar högt upp i luften och över stora delar av Europa. Sovjet höll tyst om olyckan och i Sverige var det först på måndagen som förhöjd radioaktivitet upptäcktes vid kärnraftverket Forsmark, 110 mil från Tjernobyl. Man misstänkte ett läckage och 600 arbetare evakuerades. Men snart stod det klart att det måste ha skett en olycka någonstans och på måndagskvällen bekräftade Sovjet att det hade inträffat en olycka. En betongsarkofag göts över reaktorn. I dag håller man på att bygga en ny sarkofag som ska täcka reaktorbyggnaden.

Mer läsning